Bilbos filmatisering – från en puritans synvinkel

22 september 2008

Jag har en mycket stor ambivalens när det gäller den kommande filmatiseringen av Bilbo. Visserligen är det inget nytt, jag såg med skräckblandad förtjusning fram mot filmatieringen av Ringarnas Herre också. Men detta ororar mig verkligen.Peter Jackson har gjort ett fantastiskt arbete med filmatiseringen av Ringarnas Herre, tro mig. Och jag hyser all respekt för att han kommer att göra ett fantastiskt arbete med Bilbo också, ur ett cineastiskt perspektiv. Visserligen ska han inte regissera filmen, men han kommer att vara med under produktionen.

Och det är väl just i det som mina farhågor ligger. Bilbo är inte samma typ av berättelse som Ringarnas Herre. Bilbo är en barnbok, som endast efter en mängd revideringar med nöd och näppe kan tryckas in i samma legendarium som finns i Ringarnas Herre. För det är en massa saker som definitivt inte stämmer mellan dessa två (sic!)böcker. Och, ja – Ringarnas Herreär en [1] bok, inte fyra; som det blev i den första svenska utgåvan, eller tre; som pappersransoneringen tvingade förläggaren till i den brittiska originalutgåvan.

Bilbo skrevs helt utan tanke på att någonsin inlemmas i det legendarium som JRR Tolkien hade skissat på sedan 1917. Bilbo var en helt fristående bok, som följde efter Tolkiens pulicering av annan barnlitteratur. Att Bilbo överhuvudtaget förknippas med Silmarillions föreställningsvärld beror på att uppföljaren till BilboRingarnas Herre– sakta men säkert växte fram till en del av Silmarillions värld, utan Tolkiens egentliga avsikt. Detta kan man märka om man läser de första kapitlen i Ringarnas Herre. Tonen där är definitivt annorlunda mot den ton som återfinns i slutet av verket.

Tolkien tvingades till en del omfattande revideringar av Bilbo för att få boken att hänga ihop med Ringarnas Herre. Trots detta finns det fortfarande en hel del ”felaktigheter” kvar i Bilbo. (Med felaktigheter menar jag här saker som helt bryter mot Tolkiens legendarium för Midgård).

Föremål:
Bilbo äger en klocka. En sak kan jag i alla fall säga – den teknologi som behövs för att konstruera en klocka finns inte i Midgård.
Bilbo har tändstickor. Det är den enda referensen till tändstickor som finns, i övrigt använs flinta och stål för att göra eld.

Varelser:
Jättar. Endast i Bilbo blir jättarna en del av historien. I övrigt finns det några noter om att jättar förekommer i Hobbitarnas mytologi, men det är sådant som är inarbetat för att få Bilbo att passa in i Midgård.
Troll. Trollen i Bilbo pratar cockney-dialekt och är på alla sätt helt skilda från de troll som omnäms i Ringarnas Herre och Silmarillion.
Alver. Bilbos alver är antingen fjollor eller elakingar. Dessutom dricker de sig berusade. De alver som finns i Bilbo vilar tungt på traditionen från den keltiska mytologin, med Daoine Sithe, Daoine Sidhe, Tuatha De Danaan, Tylwyth Teg och Gwragedd Annwn som förebild, beroende på om du är i Skottland, Irland eller Wales. Tolkiens alver är något helt annat, och saknar i mångt och mycket direkta litterära och historiska förebilder. (Tolkien själv skrev, i ett ännu inte offentliggjort brev, att han ”föraktade” den keltiska traditionen, och påstod att inget från denna påverkat något i hans legendarium.)
Hobbitar. Hobbiten som varelse kommer från Bilbo. Faktum är att det är svårt att automatiskt passa in hobbiten bland de andra varelserna i Tolkiens legendarium. Till slut så bestämde sig Tolkien att hobbitar inte är en egen ”ras” utan en underavdelning till människorna, vilket är märkligt eftersom hobbitar har spetsiga öron.
Orcer. Dessa kallas för vättar (goblins) i Bilbo. Dessutom är Bilbos orcer inte riktigt samma typ av varelser som orcerna är i Ringarnas Herre och Silmarillion, utan vilar på en sagotradition. Orcer är en skapelse av Tolkien, på samma sätt som Tolkiens alver är. Vättarna i Bilbo är just vättar.
Spindlar. Spindlarna i Mörkmården skiljer sig en hel del från hur Honmonstret skildras i Ringarnas Herre.
Beorningar. Hamnbytare bland människor ligger inte i linje med de restriktioner kring magi som genomsyrar Tolkiens legendarium.

Nomenklatur:
Namngivningen i Bilbo är inte i linje med Tolkiens övriga legendarium. Gandalf är ett befintligt mytologiska namn, lånat från den nordiska mytologin, medan Radagast och Saruman (ytteligare två trollkarlar) är derivat från äldre engelska ord; rudugást (brun ande) och searu (skicklig). Samma sak gäller för dvärgarna, vars namn är tagna från Hávamál. Tolkiens avsikt var att skapa en engelsk fiktiv mytologi, därför är denna direkta koppling till Eddan inte helt i linje med de övriga namnen. Att Radagasts namn följer den ”korrekta” nomenklaturen får dock ses som en ren slump, eftersom han ”skapades” som en bifigur i Bilbo. Trollen i Bilbo har vanliga, moderna, engelska namn, vilket inte heller direkt följer nomenklaturen i det övriga legendariet, där engelska namn har en mycket gammal rot. Smaug är ett derivat från det germanska verbet smugen. Visserligen är Scatha, namnet på en annan drake, ett derivat från äldre engelska, men där finns det en plan och en mening för det; alla namn som har anknytning till Rohirrim är derivat från äldre engelska ord, och ska ses som en översättning av Rohirrims egna språk, på samma sätt som hobernas namn är översättningar till engelska från hobernas originalspråk. Övriga namngivna drakar har namn på sindarin och/eller quenya.

Vad beror dessa skillnader på? Svaret är enkelt; Bilbo är att betrakta som en saga för barn, inte som en renodlad fantasybok. Varelserna följer de gängse reglerna för en brittisk ”fairy tale”. Och hela upplägget för Bilbo bygger mer eller mindre på två andra kända verk; Beowulf-eposet och Sagan om Sigurd Fafnersbane. Där Silmarillion var tänkt att vara ett fiktivt engelskt nationalepos, är och förblir Bilbo en saga för barn, med rötter i den brittiska traditionen. Det är lika stor skillnad däremellan som det är mellan dag och natt. Och Bilbo var från början inte avsedd att förknippas med Silmarillion alls!

Vad jag hade velat se är en filmatisering av det litterära verket Bilbo ”som det är”, och inte en fimatisering av en prequel till Ringarnas Herre. Men jag är rädd för att det är det sistnämnda vi kommer att få se när Jackson är inblandad i produktionen.

Å andra sidan ser jag fram emot en filmatisering av Bilbo, där allt är tillrättalagt för att bättre passa in i Tolkiens legendarium. Framför allt ser jag fram emot en skildring av det som hände mellan Bilbo och Ringarnas Herre. Men det finns en stor risk för att jag kommer att skrika av fasa när jag ser Jacksons tolkning av detta.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *