Catahya-Lajv, Sommaren 2004

14 maj 2003

Sommaren 2004 kommer catahya att arrangera ett lajv i Skillingaryds medeltidsby. Här följer lite information om det. Det lilla vi vet än så länge.Sommaren 2004 kommer catahya att arrangera ett lajv i Skillingaryds medeltidsby. Lajvet kommer att vara tolkien-influerat med en handling som kretsar kring den tiden då böckerna utspelar sig eller vid tiden före eller vid tiden efter. Som alla vet har vi en tävling angående bästa lajvhistoria. Vinnaren får 200 ep, samt en hel del ära.. ;)
Lajvet kommer att innehålla alver, orcher och människor. Människorna, och antagligen en del av alverna, kommer att befolka byn. Om det blir mycket strid eller mestadels taktik på lajvet, det är upp till er att avgöra i skrivtävlingen.
Kanske det är dags redan nu att fundera på vad du vill spela? Om du vill spela orch, leta fram lite läder och spara ihop pengar till ett vapen och annan utrustning. Vill du spela alv? Då är latexöron en bra investering. Är du en ovan lajvare? Då kan du t.ex. spela byfolk, eller något annat som inte innebär så mycket konflikter. Tänk över din roll noga, den måste vara kul för dig att spela. Om den inte är rolig att spela blir inte lajvet roligt, hur mycket alla än anstränger sig.

Den 15 mars var jag och “kollade in” medeltidsbyn, för att med egna ögon avgöra hur lämplig den är för våra ändamål. Jag fann ett väldigt positivt svar. Här nedan följer min utvärdering, som jag skrev då, i mars, ett par dagar efter att jag varit där.
Jag har postat den innan i lajvforumet, om en del känner igen den. Men jag tar upp den här, eftersom den börjar kännas relevant.

Ja… underbart, är ett passande ord. Byn (husklungan) ligger på en ås med två (relativt) branta sluttningar på två av sidorna. Mycket riktigt finns det en “portal” till byn vilka alla måste passera under för att komma in. Portalen fungerar också som ett vakttorn där två, tre man kan stå och se tuffa ut. När man väl stigit in genom portalen ligger husen utspridda i en avlång halvcirkel. Några hus på höger sida direkt, några lite längre fram på både höger och vänster sida, och längst bort till vänster ligger värdshuset, byns mittpunkt. På höger sida, bakom husen, nedanför sluttningen och bakom skogen som breder ut sig vid sluttningens fot (ca: 50-100 meter skog) flyter en flod där man hämtar vatten. Från en säker källa har jag hört att vattnet inte är iskallt, det är “badvänligt” på sommaren. Självklart finns det en stig från byn, som leder mot vattnet. På dessa två flanker är byn lätt att försvara, dessutom finns det ännu ett till vakttorn som ligger ca: 50 meter vänster om portalen om man står utanför byn och kollar.

Husen är riktigt lajviga. De är vattentäta på så sätt att det ligger en plastduk på taket, under den jord och torv som lagts ovanpå. På de flesta hustak växer det både det ena och det andra. Husens insida varierar i mysfaktor. Vissa är man riktigt sugna på att gästa ett par nätter, andra är lite trånga och kvava, men med en absolut och hög lajvfaktor.
Värdshuset är uppbyggt i ett stort matrum, där säkert en 8 bord, ungefär, är placerade utmed väggarna. Tillsammans med facklorna, den avlånga eldstaden och ett varmt mål mat kan man säkerligen kära ner sig i värdshuset rätt ordentligt. Bakom “disken” där värdshusvärden står och gör sitt, finns två rum till, för förråd och kök. Ovanför dessa bakre utrymmen finns sovloft för personalen, likaså finns sovloft ovanför matrummet, där ungefär 20 personer kan få plats.
I byn totalt kan (enligt våra ungefärliga uträkningar) 65 till 76 personer sova, beroende på hur bekvämt man ska få. Blir vi många på lajvet, så blir det mysigt och gosigt. Fortsätter man längs byströget (åsen) och förbi värdshuset och sedan något åt vänster så finns det en “äng” där tält kan slås upp. Han som guidade oss sa att det fungerade bra och ingen hade klagat, men jag kan tänka mig att det kan bli rätt obekvämt. Marken såg inte alldeles slät ut. Men jag kanske hade kvar någon vacker tår i ögat eller så som dimmade till sikten för mig, det är mycket möjligt.

Utanför byn finns det två läger till. Dessa ligger mer avsides och en bit (100 meter typ) från närmsta, seriösa, väg. Det ena av lägren är nära nog fallfärdigt, men för ett pack ondskefulla lajvare fungerar det mer än väl. Det finns en eldstad utanför det och floden flyter inte långt ifrån, där ett välbehövligt morgondopp kan uppskattas. Ungefär 4-5 personer kan sova inuti kojan. Det andra
lägret är mer seriöst byggt och där kan säkerligen 8-10 personer få plats. Fler kan få plats om ett tält slås upp utanför. Det finns mathyllor och en matgrop vid väggen, utanför kojan. Jag lade inte märke till någon eldgrop, men jag var nog inte tillräckligt uppmärksam i min extas, så om man letar lite så finns det säkert någon. Ingen flod rinner i närheten av denna vackra koja, men området en bit bort är lite sumpmarkigt, så någon liten göl går nog att finna. Stigen till denna koja är väldigt vacker att pynta med lyktor, har jag hört från en säker källa ;) och vid nattetid känns det “nästan magiskt” att gå längs den.

Skogen består av granar, nästan enbart. Granarna är höga och vuxna, ungefär 60 år gamla, så mystik i området finns det gott om. Här och där ligger stora stenar (feta bumlingsbjässar, 2 meter höga och 3-4 meter breda) som kan fungera som riktmärken och allmänna partyprissar.
Vår guide berättade om täta myggsvärmar (“om man drar ett andetag blir man mätt”) som kan dyka upp vissa år. De dyker inte upp alla år, så vi får hoppas att de uteblir denna sommar.

En sak som jag störde mig på är att byn är byggd i lajvig stil, men på ett modernt sätt. Dvs. att det finns spikar som sticker ut här och där. Visst, alla säger att det fanns spikar på medeltiden, men dessa fick mig att tänka på Clas Ohlsson, eller någon lokal järnhandel jag såg på vägen dit. Vissa plankor är väldigt symmetriska, även de får en att tänka på en modern hantverkshandel. Men om man ignorerar dessa små petitesser så älskar man stället.

Länkar
Byns hemsida
Bilder från byn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *