Månadens visdomsord: Drakar

14 april 2006

Det är något oemotståndligt med drakar. Det kan bero på att de är stora, kan flyga och sprutar eld. Att de är extremt smarta och kunniga och sitter och ruvar på stora skatter har förmodligen också med saken att göra. Drakar är så vanligt förekommande i både folksagor, myter och fantasylitteratur att jag förmodligen skulle kunna skriva en hel avhandling om dem, så jag ska försöka plocka ut några framträdande drakar ur fantasylitteraturen. Men först en introduktion.

Egentligen finns det två typer av drakar. Den som oftast dyker upp inom fantasy är draken med förankring i europeisk sagotradition. Dessa härstammar bl a från drakar i de antika myter (ordet drake kommer av grekiska drákon, som förutom drake även betyder orm). Ett exempel på en känd drake ur den fornnordiska mytologin är Völsungasagans Fafner. Den här typen är drake är ett farligt, skattsamlande rovdjur – det är härifrån vår flygande, eldsprutande vän har utvecklats. Tolkiens Smaug är ett typiskt exempel på en sådan drake.

Den andra typen av drake är den kinesiska. Den förekommer i många sagor och myter, är ett av djuren i den kinesiska zodiaken och anses lyckobringande. Den har lämnat ett betydligt mindre avtryck i fantasylitteraturen än sin västerländska släkting, men förekommer t ex i Carole Wilkinsons Drakväktaren (som jag inte själv har läst, men som finns recenserad här:http://www.catahya.net/litteratur/recensioner.asp?id=411).

En drake jag mötte redan i barndomen är Astrid Lindgrens Katla. Katla är stum, mest ett tillfälligt tämjt vilddjur, men Lindgren lyckas få fram associationer till en urtid full av sagomonster, drakar och lindormar, och när Katla reser sig på bakbenen och sprutar eld, då står ingen opåverkad. Katla är för övrigt också en av Islands aktiva vulkaner, så det är ett väl valt namn.

Draken som vilt rovdjur förekommer också hos bl a J K Rowling. Med systematisk förtjusning räknar hon upp olika arter av drakar och var de lever. De kan tämjas (vilket inte är att rekommendera), och de är i många fall utrotningshotade. Men de är först och främst djur – Rowlings drakar ägnar sig knappast åt att bakslugt förhandla med olycksaliga människor.

Förhandla – eller snarare, spela tärning – gör däremot väktardraken i Bertil Mårtenssons Maktens vägar. Här stöter vi på en riktigt korkad drake. Detta hör dock till ovanligheterna – att drakar är oerhört listiga och intelligenta är regeln.

Till de listiga drakarna hör de som befolkar Ursula Le GuinsÖvärld. De är de första skapelserna, varelser av luft och eld, så gamla att det språk som de mänskliga magikerna är tvungna att lära sig för att kunna påverka tingen omkring sig, det språket är drakarnas eget – vilket ger dem en stor fördel när de samtalar med människor. Äldst av dem alla är Kalessin, som är så gammal att ingen längre vet om det är en hona eller hane. Drakarna i Övärlden får nog kvala in som mina favoritdrakar. De har allt drakar ska ha – de är vackra och farliga, handlar efter sina egna regler, men kan också bli vänner med människor.

Handlar efter sina egna regler gör också Robin Hobbs drakar. De är att betrakta som konkurrenter till människorna, luftburna och blodtörstiga kan de döda lika väl som hjälpa – men oftast är människor bara som en knappt märkbar vindpust för deras sinnen. De talar, men på sitt eget språk och bara när det passar dem.

G R R Martins drakar i Westeros har ett nära förhållande till människor. De användes fordom som riddjur och levande stridsvapen av Westeros härskare – om det krävdes särskilda förmågor för att tämja dem, eller om det helt enkelt bara var förbjudet för andra än kungafamiljen att föda upp och tämja drakar förtäljer ännu inte historien. Drakarna lever länge och blir så småningom gigantiska – de börjar dock smått. Vem vill inte ha en liten drake på axeln som exildrottningen Daenarys?

När C S Lewis skriver om drakar får de alla klassiska sagoattribut, men Lewis ger dem också typiskt nog en symbolisk betydelse. När odräglige Eustace förvandlas till en drake så är det just hans negativa egenskaper – självcentrering och självömkan, förakt och oförståelse för andra, girighet och hämndlystnad – som är en förutsättning. Hos draken personifieras det onda och dåliga. Men draken fungerar också som en katalysator för Eustace. Först när han har konfronterat sina dåliga sidor kan han gå vidare, lämna drakkroppen bakom sig och bli människa igen – en bättre och ödmjukare människa.

Drakar är sagoväsendet personifierat. De är varelser någonstans mellan djur och människa, gud och demon. De besitter magiska egenskaper och stor visdom, men framstår ofta också som egoistiska och materialistiska. De är monstren som måste dödas för att prinsessan och kungariket ska kunna vinnas, men de är också insikten om att människan – som Hobb skriver – behöver konkurrens för att inte bli för övermodig. Det finns mycket kraft i draken. Och däri finns också den stora tjusningen med dem.

Litteraturlista
J R R Tolkien – Bilbo (The Hobbit)

Carole Wilkinson – Drakväktaren (Dragonkeeper)

Astrid Lindgren – Bröderna Lejonhjärta

J K Rowling – Harry Potter-böckerna, samt (under psudonymen Newt Scamander) Fantastiska vidunder och var man hittar dem

Bertil Mårtensson – Vägen bort och Vägen tillbaka

Ursula Le Guin – De senare böckerna om Övärlden/Earthsea: Den yttersta stranden (The Farthest Shore), Tehanu, noveller frånBerättelser från Övärlden (Tales from Earthsea), Burna av en annan vind (The Other Wind

Robin Hobb – Trilogierna Handelsmännen och de magiska skeppen(The Liveship Traders) och Den gyllene mannen (The Tawny Man), i synnerhet de senare delarna i trilogierna.

George R R Martin – Serien A Song of Ice and Fire, i synnerhet de första böckerna: A Game of Thrones, A Clash of Kings och A Storm of Swords

C S Lewis – Berättelsen om Narnia: Kung Caspian och skeppet Gryningen (The Voyage of Dawn Treader)

Fem-i-topp: Vad draken vill ha

1. Guld!
Vad är en drake utan en skatt att ruva på?

2. Kött!
Det krävs mycket mat om man är stor.

3. Jungfrur!
För finsmakaren.

4. Berg!
En grotta – helst en vulkan – är den ideala drakbostaden

5. Lugn och ro!
Varför försöker alla slå ihjäl mig hela tiden?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *