Svartiska språket – grammatik

9 augusti 2017

Var hälsad, orchvän! Brosh!

För många år sedan hade vårt community en språkavdelning, där vi bland annat tog upp lajvsvartiskans grammatik, i flertalet lektioner. Dessa har inte varit tillgängliga under flera år, vilket kan tyckas vara synd. Därför återpublicerar vi nu dessa lektioner, i denna lite längre artikel.


Lektion 1
Uttal

Detta är första delen i vår nystartade skola i Svartiska. Svartiskan har egentligen ingen historia, i alla fall ingen som är lika vacker som Quenyans. Tolkien skapade aldrig ett fullständigt svartiskt språk (Svarta språket), det han gjorde var att komma på ett par få ord som endas yttras i några få meningar. Det jag ska lära ut är Lajv-Svartiska, ett mer fullständigt språk. Det finns ungefär 2300 ord i svartiskan, men mer än så behöver man inte för att kunna göra sig förstådd. Fortsättningsvis kommer jag att ge ut nya lektioner i allt från grammatik, meningsbyggande m.m.

Vi kan börja med uttalen av bokstäverna; det är inget svårt att komma ihåg, det faller mest naturligt.

B, D, F, G, J, K, M, N, P, S, T, V – A, E och I uttalas som i svenskan.
H uttalas som en en blandning av H och J, som i det spanska namnet Juan.
R uttalas som i tyska eller franska.
Z uttalas som ett mjukt S.
O uttalas som svenska Å.
U uttalas som svenska O.
Ch uttalas som i tyskans ach.
Th, ett läspljud uttalas som i engelskans three.
Dh, ett tonat läspljud, som i engelskans this.
Gh låter som ett utdraget svenskt G, kan vara svårt att föreställa sig, men häng på G:et så får du fram det.
Kh låter ungefär som ett blåsigt K.. :)
LL låter som ett tyngre, gutturalare L.
Sh uttalas som i tyska ich.
Zh låter som ett tonat svenskt Sh.

Alla vokaler finns i längre versioner också, det utmärks genom ett cirkumflex (^) ovanför. En accent (´) har
samma betydelse som ett cirkumflex.


Lektion 2
Pronomen

Nu tänkte jag ta upp pronomen, tempus och några lätta fraser. Vi måste lära oss ett verb att leka lite med och vad kan inte vara bättre än varaTiat är grundformen av vara, och det finns ett substitut, Eshat, men det går inte att böja och används endast i sin grundform vid få tillfällen. Jag föreslår att ni använder Tiat.

-at är grundformen, presens. Något man gör.
-ul betecknar imperfekt. Något man gjorde eller har gjort.
-ub betecknar futurum. Något man kommer att göra.

Dessa ändelser gäller vid alla verb.

Tiat är alltså vara. Då förefaller det sig säkerligen självklart för dig att Tiatul betyder var. Och Tiatub är
självfallet bli.
Bara Ti betyder är.
Ändelserna -ul och -ub ska läggas på infinitivformen -at i alla fall.

Personliga pronomen:

Första person singular: Gur (jag)
Andra person singular: Lat (du)
Tredje person singular: Ta (han), Na (hon), Za (det)
Första person plural: Guri (vi.. flera jag)
Andra person plural: Lati (ni.. flera du)
Tredje person plural: Tak (de)
Gurûk (Vi alla)
Latûk (Ni alla)
Takûk (De alla)

Som ni kanske har märkt så betecknar ändelsen -i plural. Detta gäller endast vid ändelser efter konsonanter.
Ändelsen -z används efter vokaler.

Ex. Hej, jag är en Orch! heter på Svartiska: Brosh, gur ti ash Uruk!

Possessiva pronomen (genitiv)

Första person singular: Gurb (jag)
Andra person singular: Latob (du)
Tredje person singular: Tab (han), Nab (hon), Zab (det)
Första person plural: Gurobi (vi.. flera jag)
Andra person plural: Latobi (ni.. flera du)
Tredje person plural: Takob (de)
Gurbûk (Vi alla)
Latobûk (Ni alla)
Takobûk (De alla)

Ex. Min slav är ful.. heter på Svartiska: Gurb snaga ti shrâ..

Och här följer fler meningar som ni kan träna på!
Gur ti ash fukaush uruk – Jag är en mäktig orch
Agh lat ti ash bagurz bûb – Och du är ett skitigt svin
Lat agh gur, praú mûsh praú – Du och jag, sida vid sida
Gur ub narkû mat – Jag ska aldrig dö
At tiat nanulg nar tiat – Att vara eller inte vara
Gurb armauki matat pog – Mina fiender dör snabbt
Ur skai! Mat latob flâgbag! – Vad fan! Dö din fluglort!
Tab ishi burzum zogat gajum ghugat – I hans skugga slutar liv leva


Lektion 3
Kasus

Detta är den tredje delen i svartiska och nu ska jag ta upp ett par kasusformer samt lite annat smått och gott. Kasus kan låta lite krångligt, men är egentligen endast ändelser som är väldigt lätta att lära sig.

Ni kanske såg att den sista meningen i lektion 2 började med Tab-ishi burzum… och undrar nu varför ishi, ordet i, kom efter Tab. Jo i svartiskan finns det en kasusform som heter Innessiv, vilken innebär att ordet i, eller ishi, ska sättas direkt efter ordet man syftar på.

Ett exempel: Shulg-ishi ghugat darûkûrzi albai! – I skogen lever/finns fjantiga alver! (Och detta är ju faktiskt sant ;)

I svartiskan finns ett ord som används på samma sätt som engelskans the, ordet är za. Ska du sätta ett ord i bestämd form så sätter du zaframför ordet.

Ex. Zatark – Människan
Zauruk – orchen
Zaolog – trollet
Zakapûl – vätten
Zagash – elden
Zazarza – grönsaken.. osv.

Om man ska kommendera folk på svartiska så använder man grundformen av ordet. Som t.ex. sova – votat. I svenskan gör man om ordet till sov, men i svartiskan behåller man formen sova.

Ex. Sov nu, slav! – Votat gha, snaga!

En annan kasusform är Instrumentalis som betecknar med hjälp av. Det finns två ändelser som betecknar denna form, -ûgl och -ugla. Själv använder jag -ugla, men det är upp till var och en själv att välja en som låter tilltalande.

Ex. Jag äter maten med (hjälp av) kniven. – Gur throkhat zadôf zathaukugla.

Den sista kasusformen jag ska lära ut i denna lektion kallas Lokativ. Ändelsen -ûsh används istället för ord som berättar att man är nära någonting, t.ex vidnära osv.

Ex. Jag lade stycket nära elden. – Gur urgaiat zacop zagashûsh.

Nämnas bör är att om man finner ett substitut för ändelser så är det helt ok att använda dem. I detta fall finns det ett ord för vid på svartiska som heter mûsh. Så här skulle meningen se ut om man skulle använda mûsh:
Gur urgaiat zacop mûsh zagash. Välj själv! Vissa använder ändelser, vilket jag själv anser låter lite mer… ordentligt, men många använder substituten likväl, och det fungerar ju.

Och ett par meningar att öva på:

Zaalbai-ishi ghugat shum ah hosh! – I alver finns mycket intressanta inälvor!
Gur vîlatul ta-hûmûsh – Jag spydde nära ingången (glöm inte imperfekt på spy)
Zasnaga bîatul-ishi zagash agh ûk haha-ul – Slaven föll i elden och alla skrattade
Grushat gha, nanulg ub gur.. – Slå honom, annars ska jag..
Matumat zakângtar zagâshûsh – Döda spelemannen vid elden
Ti lat narkâ? Vrapogat ghâ! – Är du kvar? Spring nu!
Gur zovarrarat ishi zapluhûn, durub – Jag krälar i stoftet, ledare


Lektion 4
Particip

Japp.. nu var det dags för fjärde delen i svartiskaskolan. Jag ska bland annat ta upp knepiga saker, sådant som particip, men även lite mer trevliga saker, som adjektiv och alla interjektioner.

Vi börjar lite lätt med presens particip, som betecknar något som sker någon vid just det tillfället man talar om.. mm.. t.ex. En fallande slav. Om han faller, så är han fallande. Om någon leker, så är han i ett lekande skede. Detta kan ju vara kul att kunna uttrycka på svartiska och ändelsen för detta är -ug.

Ex. En anfallande alv – Ash sadáukug alba.

Och så vidare till perfekt particip, som betecknar ett tillstånd man befinner sig i efter en händelse.. t.ex. Att vara dränkt.. Ändelsen för detta är -uga och sätts direkt på verbet i sin grundform.
Om jag ska precisera mig i det trevliga drunkningstemat:

Ex. Att vara dränkt – At tiat drûshatuga. Lätt som en plätt :)

Adjektiv (beskriver substantiv) är väldigt bra att kunna som svartblod då dessa används friskt till höger och vänster.. och självklart kan man böja adjektiv också. Som exempel ska jag använda ordet ful, vilket heter shrâ, eller shêmatut (gâjûmurz och groz används också om jag ska vara petnoga).

Ful – Shêmatut är grundformen
Fulare – Shêmatutam -> Komparativ, ändelse -am
Fulast – Shêmatutaj -> Superlativ, ändelse -aj

Och nu, till sist, ska jag presentera de flesta av interjektionerna. Det är möjligt att det finns fler än dessa då svartiskan är ett språk som varierar väldigt mycket och ständigt utvecklas.

ja – Nen
nej – nar
visst/naturligtvis – mânên
se upp! – hûz!
hej – brosh
fan/bah – skai
nog! – thlûk!
senare! – gâbil!
framåt! – vrapog!
gott/nåväl – gâkh (kan användas som Okej också :)
tack – kamush

Och så självklart några meningar att öva på.
Gur mâtmâbûsatul za-albai, gha ti ta drûshatuga. – Jag dränkte alven, nu är han dränkt.
Gur ti za fukaushaj shulg-ishi. – Jag är den mäktigaste i skogen.
Albai ti velaj tala at ushat, tak ti nar oram zakapûli.. – Alver är sämst på att slåss, de är inte bättre (än) vättarna..
Duthat latobgur ugil lat pak throku, lat lechat nars ash alba! – Tvätta dig innan du får mat, du luktar som en alv!


Lektion 5
Räkneord

I denna lektion ska jag berätta om räkneorden, några frågeord, reflexiva pronomen och dativ.

I sista meningen i förra lektionen så skrev jag “Duthat latobgur ugil lat…” – Tvätta dig innan jag… och nu undrar ni säkerligen varför jag skrev lat-obgur. Jo, i svartiskan finns liksom i svenskan något som heter Reflexiva Pronomen. Vilket innebär ‘något man gör åt någon’. I detta fall så tvättade han, åt sig själv.. Här följer en lista med orden.

Första person singular: Gurbgur (mig)
Andra person singular: Latobgur (dig)
Tredje person singular: Tabgur (sig, neutralt), Nabgur (sig, feminin), Tabgur (sig, maskulin)
Första person plural: Gurbiguri (oss själva)
Andra person plural: Latobguri (er själva)
Tredje person plural: Takobguri (sig själva)

I följd till detta måste jag lära ut dativ. Det man gör åt någon. Ändelsen för detta är -ûr.
T.ex. Jag ger slaven åt dig. Då sätter man ändelsen på ‘dig’. Åt dig. Alltså:
Gur nârthrakat zasnaga latûr. – Jag ger (tar-inte) slaven dig-åt.

Här följer de vanligaste frågeorden.
Hur – gûz
Vilken – zaur
Var – mal?
Vems/Vilkas – matab?
Vilken då/Vilket då – maza?
Hur mycket?/Hur många – mamak?
Vad – ma?
Varför – Kvá? (se notering nedan.)

Något som irriterat mig ofta är att svartiskan inte har något ord för varför. Det är en väldigt bra fråga som jag ofta har velat kunna uttrycka. Pierre Fröberg, en svensk författare som har skrivit en bok där allt tal är på något som liknar svartiska, har själv kommit på ett ord för varför som han använde i sin bok. Ordet är “Kvá?” vilket känns väldigt naturligt och bra. Tillsvidare tycker jag att alla kan använda det ordet, åtminstone tills någon kommer på något bättre substitut. Om du använder det, så kommer fler att använda det. Och så vidare.

Nu är det dags att vi lär oss räkna, tycker jag.

(1) ash, (2) dva, (3) gakh, (4) fahr, (5) krak, (6) chem, (7) udu, (8) atto, (9) krith, (10) ash-go, (11) ash-go-ash, (12) ash-go-dva, (13) ash-go-gakh, (14) ash-go-fahr… (42) fahr-go-dva.. och så vidare..

‘Go’ används som ordet ‘och’ i räknespråket. Märk väl, det används endast i räknespråket och inte annars.

För att få fram räkneord, t.ex. Första, andra, tredje osv. så lägger man till ändelsen -ûrz.

Vill man säga noll (0) så kan man använda ordet för inte, ‘nar’.

Och så några meningar att öva på.. =)
Mal ti za krakûrz lurgi? Tak ti nar al! – Var är den femte gruppen, de är inte här!
Kvá ub gur jâbat kvá ilur gur urat kvá? – Varför ska jag säga varför när jag frågar varför?
Mamak tarki(-)lurgi pôtat taposhat zakodar? – Hur många människo(-)trupper kommer nedför kullen?


Lektion 6
Översätt

En berättelse på svenska, översatt till svartiska. Översätt den svenska delen själv och jämför med min översättning. Lycka till!

Så.. nu kan jag faktiskt inte lära er mer svartisk grammatik. Följ denna länk: http://larp.free.fr/svart.htm och studera den. Det är en ordlista. När du känner att du är redo så kan du fortsätta med denna övning.. :)

Svenska
Natten var tyst när den lilla varelsen kröp framåt mot lägerelden. Han hade väntat länge och nu hade han väntat tillräckligt. Han dolde ljudet av sina steg bakom en ugglas läte, allt för att inte röja sig.
Människan vid elden hade varit tyst länge nu, kanske sov han sittandes. Den lilla varelsen hörde mannen hosta och ryckte till. Han gjorde inga ljud. Han kunde vänta lite till, natten var ung.
Efter en stund sov mannen djupt, hans ljud var lika starkt som stormen. Varelsen kröp långsamt framåt. Mellan tänderna hade han en böjd kniv, och inte länge sedan hade han vässat sina naglar. De kunde skära genom drakfjäll, det var han säker på.
Vid mannen såg han ned i hans ansikte. Lika ful som alla människor. Snabbt skar han av hans hals och tog ur hans inälvor. Han ropade på sina vättekompisar och alla kom för att gratulera honom till hans lyckade “jakt”. Det skulle bli fest i kväll, det var länge sedan de ätit människokött.

Svartiska


Za-burzum tiul hoshat ilur za sta dagalush skrizgat-ul parpara bug za-ghâsh. Ta uga-ul shakrop-ul muzg il agh gha uga-ul ta shakrop-ul thlûk. Ta mûshofat-ul za-zá afar tab vraz rejthar ash ogbork-ob zánalt, ûk ûr at nar traumat tabgur.
Za-tark ghâsh-ûsh uga-ul eshat-ul hoshat muzg il gha, nârkil votat-ul ta rauat-ug. Za sta dagalush kaspat-ul za tark gâmzhurm agh kapusat-ul u. Ta báj-ul nar zá.
Ta atâr-ul shakrop staurz u, za-burzum ti-ul nû.
Ubil ash gâz-il votat-ul za-shara tholl, tab galtaum ti-ul zash kraz narz za-satug.
Za-dagalush skrizgat-ul thak-ul parpara. Ta zal-ul gulb ash kughurz thauk bugd-ishi, agh gâz-il iluga uga-ul ta mûproft-um-at tab bukraz. Tak atâr-ul plagat izu ash gothbork-ug korrak, za atâr-ul ta.
Za-shara-ûsh ogul ta lata tala tab dur. Zash shra narz ûk tarki.
Pog plagat-ul ta raz tab gol agh dakogat-ul tab froharna. Ta kjafturat-ul u tab dagalush-bosnauk-i agh ûk potat ûr at gostat ta ûr at tab vogtarat-ul gulb “za-vorb”. Za atâr-ul ti-ub gost narkdrau-ishi, za ti-ul muzg il iluga tak throkhat-ul tarki-macha.

 

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *