Undersökning: Fantasyn och engelskan

11 februari 2006

I höstas skickades en enkät ut på Catahya för att undersöka catahyanernas läsvanor när det handlar om engelsk fantasy. Fyra av fem svarande catahyaner läser fantasy på engelska och många föredrar att slippa översättningar om de kan. På övriga språkfronter ser det dock mörkt ut.Bland de 372 personer som svarade på undersökningen läste 297 fantasy på engelska. Bland de övriga var den vanligaste orsaken till att man inte gjorde det att man inte tyckte att språkkunskaperna dög, eller att man helt enkelt inte hade kommit sig för att göra det. De flesta som ännu aldrig hade läst en fantasybok på engelska planerade eller hoppades göra det i en framtid när engelskan var tillräckligt bra och endast 7 av 372 personer svarade klart och tydligt nej på frågan om de kunde tänka sig att läsa på engelska i framtiden.

Bland de läsare som läste på både engelska och svenska och kunde peka ut vad man föredrog (många tyckte att det inte spelade någon större roll, eller läste det som var enklast tillgängligt) var det lite fler än dubbelt så många som föredrog att läsa en bok på originalspråk även om en översättning fanns än som hellre läste den svenska översättningen. Det är också förvånansvärt många som har vanan att läsa böcker både i översättning och på originalspråk för att vara säkra på att få full förståelse för verket och ändå kunna läsa på engelska. Vanligast är att först läsa på svenska och sedan om boken är bra även läsa den på engelska, men det förekommer också att man först läser på engelska och sedan på svenska för att förstå sådant som man kanske missade första gången man läste.

Det kan konstateras att det finns en mycket utbredd misstro mot översättningar bland catahyanerna. Översättningarna nämns ofta i nedlåtande ordalag (dåliga, slarviga, misslyckade) och även i de fall där man inte tror att översättare generellt gör ett dåligt jobb tror man ofta att det helt enkelt inte går att komma i närheten av originalet. Misstänksamheten gentemot översättningarna verkar vara starkast bland läsare i övre tonåren.

En av undersökningens teser var att klimatet på Catahya och andra forum, där många läser på engelska och gärna uppmanar andra att göra det, skulle ha en tydlig påverkan på fantasyläsvanor och leda läsare från översättningar till läsning på originalspråk. En fråga som ställdes till dem som läste på engelska löd således läste du på engelska innan du började diskutera fantasy med andra personer över internet? vilket bland dem som kunde minnas fick svaren

38 ja och 22 nej till och med åldern femton år
(innan gymnasieålder)
119 ja och 35 nej i åldrarna sexton till nitton år
(ungefärlig gymnasieålder)
och 58 ja och 13 nej från och med tjugo år
(efter gymnasieålder)

för sammanlagt 215 ja och 70 nej.

Huruvida det faktiskt går att dra några slutsatser från svaren är svårt att avgöra i och med att så många som besvarat den befunnit sig i en ung ålder när de fått kontakt med internet (statistiken för den yngsta åldersgruppen pekar tydligt på detta) och kanske hade utvecklat två- eller flerspråkiga läsvanor oavsett, medan andra inte haft en rimlig chans att bli påverkade eftersom deras läsvanor i mycket cementerats innan internet blev allmän egendom.

[J]ag tror att klimatet på till exempel Catahya är sådant att det sporrar till läsning på engelska – eftersom jag blev medlem här första gången rätt tidigt i hemsidans barndom (vintern 2003) fick jag redan när jag var omkring tolv, tretton år höra att man kom närmare originalet om man läste på engelska skriver en person i sitt svar, medan ett par andra påpekar att även om de började läsa på engelska först efter att de började diskutera fantasy över internet så skulle den övergången med största sannolikhet snart ha ägt rum ändå.

För att nå ett någorlunda trovärdigt resultat skulle det krävas att nå läsare som inte har haft chansen att bli påverkade genom internetkommunikation om fantasy och kanske helst inte brukade diskutera läsning över huvud taget för att jämföra spontanutveckling av läsning på engelska enbart med hjälp av påtryckningar som till exempel skolgång och tillgänglighet i bokhandlar.

Det står klart att det är ett betydande antal personer som går över till att läsa på engelska efter att ”ha hört” negativa saker om översättningar eller ”har hört” att böcker är bättre på originalspråk, men det går inte tillräckligt tydligt fram om åsikterna har sugits upp via internetforum som Catahya eller via andra vägar.

Tillsammans med en önskan att slippa översättningar är långsamma översättningar catahyanernas främsta orsak till att börja läsa på engelska. Det är många som påbörjar läsningen av en serie och sedan inte orkar vänta på att nästa svenska bok skall ges ut och istället läser vidare på engelska. Även nedlagda serier (som till exempel Dödens port) har viss påverkan, men antalet avbrutna serieöversättningar verkar inte vara tillräckligt stort för att spela en större roll.

Näst önskan att slippa översättningar (för att man inte tycker att de duger eller för att de inte kommer ut tillräckligt snabbt) är mängden fantasy som finns tillgänglig på engelska och önskan att förbättra sina språkkunskaper de viktigaste faktorerna för att få fantasyläsare att läsa på engelska. Det begränsade utbudets vikt var större för personer som började läsa fantasy på engelska innan nittiotalet än det gör idag, men det är fortfarande det som får vissa att ta det avgörande steget i sin läsning.

En av frågorna i undersökningen som ställdes både till dem som läste fantasy på engelska och till dem som inte gjorde det var tycker du att du kan tillgodogöra dig engelsk skönlitteratur på ett bra sätt?. Det verkar vara ganska många som inte förstod frågan, vilket gör alla försök till att dra några slutsatsen från svaren relativt meningslösa. Det hade annars varit intressant att se om det faktum att så många svarade ja på den efter att ha konstaterat att läsningen på engelska innebar problem med till exempel ordförståelsen berodde på att man missförstått frågan, eller om den subjektiva uppfattningen av ”tillgodogöra sig engelsk skönlitteratur på ett bra sätt” innebar att det räckte med att förstå handlingen och att bortfallet av vissa nyanser inte var tillräckligt viktig. Gruppen som faktiskt ansåg sina engelskkunskaper tillräckligt bra för att inte missa ord och bitar som man skulle förstått var betydligt mindre än den som ansåg att läsningen på engelska inte orsakade några nämnvärda problem.

Antalet catahyaner som läser fantasy på andra språk än svenska och engelska är enligt undersökningen försumbart. Ett dussin personer läste på tyska och ytterligare några hade gjort försök på språket men inte riktigt orkat. Fantasy på finska, norska och danska hade ett halvdussin läsare var. Finska var mycket beroende på finlandssvenska catahyaner som försökte sig på det; för norska och danska var läsarskaran i stort sett identisk – den som läste på det ena skandinaviska språket läste också på det andra. Därefter kom franska, och sedan ytterligare ett antal språk med en eller högst ett par läsare. I det här fallet behövde läsningen inte vara ett sökande efter originalspråk eller sådant som inte fanns tillgängligt på andra språk, det kunde lika gärna röra sig om språkövningar genom läsning av ett verk som översatts från svenskan eller engelskan.

Undersökningen stärker uppfattningen om att fantasyläsare gärna läser på engelska, även om det kan innebära att man missar enstaka ord. Den konstaterar också fantasyns ställning som ett huvudsakligen anglosaxiskt fenomen: läsning på andra språk än svenska eller engelska är ovanlig, och när det förekommer kan det även då handla om fantasy som från början kom från engelskan. En fråga som väcks är hur många läsare de svenska förlagen som ger ut fantasy egentligen förlorar på att vara så beroende av serier snarare än enstaka romaner, där man riskerar att läsare tröttnar och inte orkar vänta in översättningen – och om det fenomenet med ökad kontakt mellan fantasyläsare kommer att öka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *