Texter av Artemis

Grodan och Duvan

10 maj 2009 av Artemis

Någonstans står en fontän och en brunn bredvid varandra. För länge sedan var det en groda och en duva som älskade varandra. Men de var hatade av alla för det. En dag hörde de en pojke berätta om en kvinna som kysste en groda, och han blev en prins! En människa och duva lät bättre

Ekot

10 maj 2009 av Artemis

Så kom den dagen då Arala mötte sitt fall, då jordbävningarna till slut hade störtat staden mot avgrunden. Men dess ekon fortsatte ut mot himlen, förbi molnen och månen, och solen hettade ilsket till då hans värme inte kunde förstöra ekot. Stjärnorna slogs i häpnad, men ekot ryckte iväg från dem och fortsatte in mot

Akta dig för vad du önskar

17 april 2009 av Artemis

De tre brunnarna pratade. Den första sa; ”Jag önskar att jag var en Önskebrunn!” Den andra sa; ”Och jag en Lyckobrunn!” Den tredje muttrade något. Mycket länge pratade de två brunnarna om önskningarna, så frågade de vad den tredje brunnen önskade. ”Jag önskar att jag var en toalett!” ”Va-a-a?” Utbrast de två brunnarna. ”Ja, då

16 april 2009 av Artemis

Fängelse; Världen Utanför (Jorden, Tellus), fånge nr 6902371034 (sex miljarder, niohundratvåmiljoner, trehundrasjuttoentusen trettiofyra). Brott: Mord Noliér från kommunen Mörkaria hade ett problem. Hon var oskyldig till mordet på president Gurry av Brunnarien, men ingen trodde på henne. ”Ni har inte kunnat hitta den sanna mördaren,” fräste hon till vakten som höll henne i en järngrepp.

Världen Innanför

16 april 2009 av Artemis

Världen Innanför Alais hade äntligen hittat Önskebrunnen. Försvunnen i tre seklar, tänkte han. Och jag, Alais Tarmora hittade den! Hans högmoda tankar försvann snabbt. Solens strålar kunde inte tränga sig mellan de täta grenarna, och tystheten ingav en skrämmande känsla. Alais förstod med en gång att han var tvungen att ta bort stenblocket som igentäppte

Ur Ljuset, I Mörkret

6 april 2009 av Artemis

Huvudet bultar, tankarna är mörka. Vart ska man gå? Vem ska man prata med? Ingen som förstår, ingen som vet. Ingen som ser, ingen som hör. Ingen. Skuggan drar sig närmare, dess armar greppar tag om mig. Vaggar mig in i dess rosslande andetag som talar om död. Det tröstar mig. Men solens strålar kryper

Kurt – Konstig Kraxande (knappast kramvänlig) Korp

14 februari 2008 av Artemis

Konstig novell kanske, men det kan vara svårt med begränsade ord ;) (detta räknas inte som de 100 orden eller ej heller 15… hoppas jag :) ) Korpen Kurt kraxade kaxigt; – Kråkor knycker krukor. . – Kurt, kråkor kan knocka käftiga korpar, kläckte korpen Knut. – Käbblar kärt… Kor kan köpa klockor! Kakaduor kostar

De vinglösa flyger

14 februari 2008 av Artemis

Korpen såg jägaren, men brydde sig inte. Ty hans själ var bruten, så som hans vingar var. De såg ut som skelett, och korpen sörjde djupt. Men jägaren märkte knappt korpen, däremot såg han en fet gås, som han gärna ville ha till middag. – Ack! Suckade korpen bedrövat och flaxade med de skelettliknande vingarna.

Skönheten ligger i betraktarens ögon

14 februari 2008 av Artemis

– Snälla fru korp, sa den döende fiskmåsen. Ta fisken och ge till mina barn! – Men hur vet jag vilka som är dina? Sa korpen. – Det är de vackraste fågelbarnen i världen, det är så du kommer att veta! Korpen flög över hela landet, och såg fiskmåsungar, hönskycklingar, papegojbarn, och till och med

Guld som guld, korp som människa

14 februari 2008 av Artemis

Guldkorpen var inte svart, utan av guld. Den hade flera halsband, ringar och armband på sig, så att den knappt kunde flyga. Och människorna hatade den lille tjuven! Men en som hette Sam, tog sin sista guldring (allt annat var stulet), och slängde den i sjön. – Vad gör du, dummer! Skrek alla människor. Guldkorpens