Texter av Cassandra

En fallen ängel.

28 december 2005 av Cassandra

Mörkret har fallit Snön ligger vit på marken Skogen ligger tyst och mörk Mellan träden syns fullmånen Kylan i blåsten är bitande kall Såsom den alltid har varit Stillheten avbryts…. En ängel faller ner mellan trädtopparna Ett svagt sken lyser upp mörkret Snön har fläckats röd Svaga flämtanden bryter tystnaden Fullmånen intar en svagt röd

Vampyren

20 augusti 2005 av Cassandra

En vampyr med sylvassa hörntänder, med ögon röda och kloliknande naglar. En vampyr med kattliknande rörelser, med god hörsel och syn. Med luktsinnet på topp och en naturlighet att försvinna. En vampyr med klänning så röd, att nåt vackrare ej har skådats. Med skor så svarta som natten och ett hår så silkeslent. En vampyr

Odjurets återkomst.

7 juni 2005 av Cassandra

Jag är ond. Jag föddes ond. Ingen glädje. Jag kan inte se nån glädje i det. Utstött. Alla stöter ut mig ur gemenskapen. Så annorlunda. Jag är inte som andra. Så ensam. Jag har ingen som jag kan lita på. Mörker. Jag famlar runt i mörkret. Ren skräck. Dom skadar mig, gör mig skräckslagen. Mina

nattlig varelse

3 juni 2005 av Cassandra

Natten är som gjord för mig, så mörkt och tyst. Man kan ströva runt, slippa alla blickar. Natten är den tid på dygnet, som jag älskar alldra högst. Den levande döda älskar mörkret, stjärnorna,månen,ensamheten. Mitt rätta element är natten. Jag är ett med skyggorna. Lika tyst, och lika farlig.

Vampyr

3 juni 2005 av Cassandra

Själen är död sen länge, ögonen har mist sin glöd. Hjärtat har frysit, och blivit till sten. Fingertopparna som rör dig, är kalla som is. Ja, levande död är vad jag är.

Månbarn.

21 mars 2005 av Cassandra

Solens strålar sträcker sig in i det annars så mörka rummet, flickan i sängen sover så sött. Med en hy så vit som snö och så kall som is. Hör du andetagen? Så tysta och lugna, vem kan skada en varelse som denna? En varelse så ljuv och skön, med ett leende varmt som solen.

En underlig varelse.

20 mars 2005 av Cassandra

En underlig varelse är jag, med ett alldeles säreget utseende. Med en kropp täckt av päls, med både öron och ögon tagna från en katts. Med vassa, spetsiga tänder och sju fingrar på vardera hand. Jag är ingen krigare utan ägnar mig åt handel, eller vandra land och rike runt som gycklare och bard. Jag

Trött.

2 februari 2005 av Cassandra

Jag har länge undrat, varför la jag av? Varför stack jag från dom? Varför började jag om? Inte på grund av räddsla, inte av medömkan för dom andra. Inte för att det var fel, för det var det. Jag försöker verkligen, men varför gjorde jag det? Det om något borde jag veta. Men nej, det

Inga vänner kvar.

9 december 2004 av Cassandra

Sparka och slå mig, skrik och hata. Förbanna och avsky mig, Men jag kommer alltid stå kvar. Hota mig så mycket du vill, jag hör ändå ingenting. Jag lever men hör inget, ser inget, känner inget, jag finns inte till. Inga vänner, bara fiender vart jag än går. Varför? Jag tillhör den andra sidan. Varför?

Mitt liv

5 december 2004 av Cassandra

Jag har verkligen försökt att leva detta liv, men nu är det dags att gå och lämna allt bakom dig. Det är dags att ta farväl av livet. Jag tynar bort i oändligheten, och kommer aldrig tillbaka.