Texter av Nattdis

Leonas grotta del 7 – Befrielsens dag

25 september 2007 av Nattdis

Helene vankade av och an längs den prydliga raden med krigare. Alla visste vad de skulle göra, men Helene var ändå nervös – hennes första strid. Hon kastade en blick in i skogen, Glinteskogen som dolde trädens folk. Trädens folk som visste allt som hände i deras skog, trädens folk som höll Leona fången. Idag

Sometimes minds are just minds

8 juni 2007 av Nattdis

Rain A calm rain, a light drip on the roof. Thoughts that are flying, out through the open window, burdened by the rain. A lonely shape in the light from a lamp, wisps of hair. A gentle rain was falling. Tears on someone’s cheek, sobbing cries. Sorrow, regret, loneliness. All hidden by the rain’s fascination.

En månskenssaga

26 november 2006 av Nattdis

Fullmånens sken färgar skuggorna blå. En bitande vinterkyla lägger sig över skogen. I en månbelyst glänta sitter en ensam flicka på marken. Huvudet är nedböjt, skogen och den bitande kylan tycks inte existera för henne. Andningen är knappt märkbar. Frosten lägger sig som ett skyddande skikt över mossa och grenar. En varg hörs yla i

En ängel som gråter

2 oktober 2006 av Nattdis

En silverglänsande tår rullade ned för kinden, hon märkte det inte. De bleka solstrålarna letade sig in mellan gardinerna och lyste upp det lilla rummet. Hon satt på en stol och tittade tomt framför sig, ytterligare en tår rullade utför hennes kind när hon blinkade. Hennes ansikte var vackert, de rödgråtna ögonen passade inte in.

Leonas grotta del 6 – En förtvivlad röst i natten

25 september 2006 av Nattdis

“Helene av Stengård, min allierade Gerolds maka, var håller du hus?” Inget svar… Amil, Modern började bli ororlig, hon hade inte kunnat nå Helenes sinne sen tidigt på morgonen det senaste dygnet. En svag aning om att hon fått en fiende började gro. Någon försökte skydda Helene mot kontakt den själsliga vägen, och lyckats. Amil

En pelare av ljus

23 augusti 2006 av Nattdis

Morgonen gryr sakta till en grå dager, ulliga moln täcker himlen. En lätt bris vajar trädens kronor, en avlägsen mås skriker en bit bort. En bit bort skiner solen, gyllene strålar, en pelare som molntäcket vilar på. En ring av ljus och grönska på marken. Luften skimrar av ljus, en gåva från ovan. En pelare

Iakttagelser

23 augusti 2006 av Nattdis

Ett vackert träd, i en grönskande lund. En ensam flicka, på vandring genom en skog. Ett ensamt moln på himlen, två harar skuttar över en äng. Det lyser i ett fönster sent på kvällen. Det skrivs i en bok, de sista orden. Det prasslar i löven bakom en buske, en skogsmus tittar fram. Ett vårregn

Leonas grotta del 5 – Avfärd i gryningen

9 augusti 2006 av Nattdis

Helene betraktade den lilla skaran krigare som stod nedanför trappan till huset. Det var en sorglig syn, de förr så blanka rustningarna var rostfläckade och de en gång så skarpa svärden var fulla av fula hack. De var så stridsberedda som man kunde förvänta sig, anförda av en kvinna. “Nog pratat,” när Helene tog till

Leonas grotta del 4 – Feberyra

9 augusti 2006 av Nattdis

Regn smattrar mot ett plåttak, skogens mörker, en blixt som lyser upp ett blodigt ansikte. Stridande män, kvinnors skrik. Ytterligare en blixt, en ylande varg, en blick. Frammåt, följ vargen. “Den vill inget ont! Den vill inget ont!” Rösten ekade i huvudet. Grenar som rispade benen, ett färskt blodspår. Vargen ökade takten, Leona sprang. Rösten

Leonas grotta del 3 – Ankomsten

9 augusti 2006 av Nattdis

Längst ut vid den nordöstra kusten av ön låg det lilla huset, inbäddat i skogskanten inte långt ifrån klipporna som stupade ned i havet. Huset var litet men hemtrevligt. Det var inte många som hittade dit, men de få som kom ända fram till dörren blev vänligt välkomnade och väl omhändertagna. Regnet smattrade på taket