Texter av Nattöga

Kungens galenskaper

30 september 2015 av Nattöga

Jag sjunger för en vinterros som aldrig blommar ut,Den växer vid min slottsfontän där vattnet nu är is. Mina murar som en gång stod så gyllene i solens stolta sken, har fått en mörk och hotfull ton av isens kalla sken. Där himmel blå gav landet liv syns molnen svarta stå.Allt förändrades den dag då

The Phoenix

30 september 2015 av Nattöga

The Phoenix is rising with wings all of fire, The flames burning bright in the magical night! With her eyes filled with vengeance, with hate, unmasked fury… She’s riding the winds toward east, toward us…   She flies to a high peak in the mountains of Sorrows, a boy there is waiting for her to

Trollflickans röst

30 september 2015 av Nattöga

Min krona av silver och iskristaller, krönt utav nio solstrålar. På mitt finger guld och ädelstenar utav mossa och av rot.  Min slöja en gång vävd av månljus och dimmans trollska röst… Håret långt och gyllene, böljar över mina nakna bröst. Mina stövlar är utav lera vävda, min hud len som fågeldun mjuka.  Min kappa

väntan

7 december 2014 av Nattöga

En flicka hon står invid klippans kant undrar, tänker vart draken försvann… Kommer han någonsin tillbaka igen? Vill han då vara min vackra vän? Hon står där med rosen i handen sin, Väntar så hoppfullt på vännen sin… Hon står där tills dagen går emot natt, tills våren byts ut emot höstfäger matt. … och

Havet och draken

7 mars 2014 av Nattöga

En dag det kom en drake stor, den flöt utöver havet. Jag såg den dyka under isen blank och skimrande. När timmar gått det hördes då, en knall från havet komma… och draken skattbetyngd dök upp och flög över min lada. Jag satt i båten min en kväll, minns än en gång den natten… då

Vinterlandskapet

28 september 2013 av Nattöga

Vinterlandskapet bereder ut sin kalla skrud, solen den glittrar uti snön liksom vågor utav guld. Vattnet ja det porlar under istäcket så tyst, drömmer om havet och om värmen som hon kysst! Isgudinnans kristaller smyckar varje sten och strå, ger växterna sin bruddräkt av silvertråd och solblekt guld! Vinden ja hon andas över ängens tysta

Den fanns en tid för längesedan…

28 september 2013 av Nattöga

Det fanns en tid då det var tårar och förtvivlan, det fanns en tid då varje timme blev till år… Då lögn och svek inte var ord utan min vardag, då alla ljusen hade slocknat inombords! Min själs musik som en gång sjöng för hela världen, blev tyst och tom, ljöd falsk och skärande i

Mångudinnans tårar

9 augusti 2012 av Nattöga

Ett pärlband av daggdroppar vilar så stilla, det sover på strån utav grön ametist! På en bädd utav månljus och stjärnor hon ligger, hennes ansikte vackert, hennes kropp sagolik… men hennes ögon är svulla av utgråtna tårar, av allt ont hon sett hända när hon på jorden blickat ned! Hon lägger sin blick uppå jorden

Tyst i natten…

27 februari 2010 av Nattöga

Tyst i natten hörs musiken… skogen, lugnet, känn mystiken! Invid bergens mörka kant, vid skuggan av en gran någonstans, i tjärnens mörka djup det sker… en skugga av det nu jag ser…

En oväntad gäst

13 december 2009 av Nattöga

Mörkt det lyser i mitt hus, vaknar nu av vindens tjut. Inget ljus är tänt inatt, mörkret smyger tyst ifatt. Någon finns uti mitt hus, smyger tyst på mattans krus. Jag hör min katt som fräser till, ett ynkligt Mjau och allt blir tyst… Jag ser mig runtomkring igen, allt är svart, står nån på