Texter av pickel

Födseln

19 maj 2011 av pickel

Den svartblanka jorden är min kalla livmoder, jag föds ur den bryskt i en brutal skörd. Min kropp rensas från rester av min börd, rensad och stel förs jag till ugnen min andra moder. Ur ugnens hetta lyfts jag av ett långt skaft och flyter ut i form enligt urgamla metoder. Min kokokong hamras av

Leo Dunge

4 maj 2011 av pickel

Leo Dunge klack klack klack. Slagen ljuder rytmiskt som en tvätterskas bankande. Betande rådjur lyfter på huvudet och tittar på de två figurerna som står i en beteshage omgärdad av en gärsgård. “Tappa inte garden nu då får du en smäll”, säger mannen till barnet han fäktas med. klack, klack, klack, tock. Det blev tyst

Morgon tillsammans

20 mars 2010 av pickel

Den söta doften av en varm drake, väckte nu henne från den stilla vilan. Hör solen väckt en ensam sjungande rödhake, sången spelade glatt om vårens ivran. Draken log, hennes själens make, åt morgon frost, den kalla vita ytan. Skakad av filt högt flygande till skyn sprids den ivrigt i luften som underbar syn.

En varm dag

26 februari 2010 av pickel

Ångande lyfter dimman, sin mjuka slöjedans. Som svar på varma skyar, de värma utan sans. Träd i fukten badar, andas ordlöst ingenting. Djuren stilla flämtar, hettan kväva spring. En hob som stilla röka, ringen lugnt han blåser. Mossans fukt i hobarygg, svalkar dagen vi åser.

<ögonkontakt blickar> Fånga mig

13 december 2009 av pickel

Läs mig se på mig ögna mig nå mig rodnande springande i din skog. Fäll fransar dina slut ögon mina kyss mig med blicken mjukt som ett löv. Tappa mig inte nu är du snäll håll mig med blicken tills jag är säll. Jag är nu din nu valla mig in nu för mig till

Werners värdshus

2 november 2009 av pickel

Werners värdshus beläget på landsbygden ungefär en halv dagsmarch från den stad som räknades som kontinentens mitt. För att vara ett värdshus var det förvånansvärt välskött och fint. Golvet var alltid nyhalmat och maten var god utan skämta ingredienser. Man skulle kunna tro att det bara var nobiliteten som hade råd att stanna till där

Fladderfeerna

18 september 2009 av pickel

Så länge han kunde minnas hade han sett dem fladdra runt hans händer. Ingen annan verkade dock kunna se dem och därför hade han redan i unga år slutat att försöka prata med någon annan om dem. Den enda gång de försvunnit var när gammelfaster Tora kom på sitt enda besök. Han var väl ungefär

Med stjärnorna som åskådare

3 juni 2009 av pickel

Din heta utandning släcks av nattens kyla. Den slår mot mig som en ångande havsvind. Trots din upphetsning kastas dina blickar ut i tomheten. Tomheten studerar oss tillbaka med sin oändliga pupill. Min hand bränner till av det snart frostbitna gräset. Gräset som kylts av den närgångna rymden som vill oss närma. Våra heta lekar

Genom tiden (uppdaterad)

13 januari 2009 av pickel

Vänner mig följt och vikit av mot graven. Kärlekar mig drabbat och aldrig mig lämnat. Dagar har passerat men minnena långsamt bleknar. Värld jag format den förnimmer mig ej. Vandrar genom skogar jag fött upp ifrån sten. Mina avtryck lättar, jorden mig långsamt lyfter. Vackert som var ter mig slöjat och förvridet. Rörligt och mjukt

Kärleksdikt av en dvärg.

30 december 2008 av pickel

Ode till min Stridskamrat av Gimling. Dina händer känns likt en stridsklubbas grepp, grova och tåliga likt ett obarkat skepp. Din tvefaldiga bringa driver min själ i nöd, de lockar mig mer än två tunnor mjöd. Dina armar så starka har inget att sakna, så mjuka med hår de får mig att rakna. Att finna