7 september 2007

Himlen är mörk och natten kall,
åskans herre skådar över valvet.
Ensam svingar han Mjölner,
känner dess massiva tyngd.

En sådan natt behöver lysas upp,
men ej med stjärnor så klara.
Ty blixtar är något för Tor,
inte små mjäkiga punkter.

Åter Mjölner han svingar,
dunder bryter fram i dess spets.
Himlen förändras blixtsnabbt,
från klar till åska och regn.

Men Tor över ödet ej härskar,
ty Nornorna tre det spinner.
Ensam råder denna tråd av öde,
över livet och över döden.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *