Alven

3 maj 2009

Mitt hjärta det dunkar och slår, men jag vet att jag ej dig får.
För du den skönaste alv av de är, och du vet ej att jag är här.
Det kommer du aldrig att få veta, för de du älskar är för heta.
Ditt hjärta tungt av sorg är, och det snart för tungt att bära här.
Ett liv fyllt av glödje och sång, och har nu stoppats av de.
Men att själen han har, kommer alltid leva kvar.
För min kärlek han får, för han har fyllt ett svart hål,
och kommer alltid att vara min, så mitt hjärta dunkar och slår,
så nu vet jag att jag dig får.
Även i fall du är en alv, så har du fått en enkel jägare på fall….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *