Alvgeneralen: Kapitel 2

4 juni 2007

Kapitel 2: Slaget om Arkia
Katapultskott avlossades och pistoler laddades, slaget hade börjat.
För ett ögonblick sedan hade tusen tormentianer rusat in i de tiotusen alver som stod samlade på grässlätten.
Det var svårt att överleva mot tormentianer, även om alvtrupperna bestod av tiotusen soldater och tormentianerna bara tusen så var det ett fullkomligt jämt slag, detta berodde på att tormentianerna var mördarmaskiner som kunde döda ungefär tio alver innan de själva blev dödade.
Just nu var Deiron omringad av tre stora och kraftiga tormentianer, men han fruktade trots det inte att han skulle dö, för han visste ( eftersom att han var general ) att hans mannar skulle hjälpa honom, för Deirons mannar var så rädda för honom att de självklart skulle göra det, annars skulle de bli dödade allihop.
Och Deiron hade rätt, precis när en av de tre tormentianerna höjde yxan mot honom stannade varelsen upp en stund och föll sedan mot marken, död.
Som väntat såg Deiron bakom den fallne varelsen en soldat.
– Det var bra gjort, du blir befordrad, sa Deiron och använde sig av en komplimang som han egentligen var helt främmande för..
Fast soldaten hann inte tacka Deiron utan föll också han död ner, för en tormentian hade just stuckit en yxa i ryggen på honom, och det var inte vilken tormentian som helst, det var faktiskt självaste General Kira.

Samtidigt i en annan del av slagfältet höll Setryn som bäst på att slåss mot tormentianer.
Det här slaget hade varit mycket lyckat för honom, han hade trots tormentianernas överlägsenhet hunnit med att döda ett tiotal stycken, detta bevisade verkligen Setryns skicklighet, en skicklighet som egentligen var större än Deirons.
Just när Setryn hade dödat sin elfte fiende såg han någonting, nämligen General Deiron rakt framför honom.
Det skulle vara enkelt för Setryn nu att döda Deiron, som han alltid velat, alla andra alver var upptagna av slaget och om de skulle skymta Setryn så skulle de säkert ta honom för en tormentian.

Därför bestämde sig Setryn för att göra det och närmade sig Deiron med sitt svärd men Setryn hade sin vanliga otur eftersom att en tormentian närmade sig från vänster sida, och när han var framme så slog han med sin yxa svärdet ur Setryns hand.

Tormentianen som Deiron slogs med för tillfället var General Kira, en kvinnlig tormentian som ledde tormentianerna i det här slaget.
General Kira skilde sig egentligen inte från andra tormentianer, det som gjorde att Deiron visste att det var hon var hennes blåtira ovanför höger öga som var hennes enda igenkänningstecken.
Kira hade ett långt svärd som var prytt i smaragder, ett mycket vackert svärd.
Detta långa svärd var också anledningen till att Deiron var mycket underlägsen i kampen.
Kira höjde sitt svärd mot honom och satsade på att träffa halsen, men Deiron var snabb, han duckade precis innan han skulle bli halshuggen.
Trots att Deiron hade klarat sig så var han inte dum utan visste att han snart skulle bli dödad om han fortsatte att kämpa mot Kira.
Därför försökte han springa mot säkerheten, men Kira hade fler ess i rockärmen.
Hon sträckte sig efter sin pilbåge som låg tryckt förvarat i ett litet hölje där man som alv förvarade svärdet, tog upp den och laddade den med en pil.
Hon avlossade pilen.
Kira var en mycket duktig bågskytt och pilen flög som väntat mot Deiron, mot hans hjärta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *