Budbäraren

14 januari 2008

Snabba hovslag mot marken,
trötta de trummar på mossan.
Mellan stammarna syns vitt,
som snö det skymtar fram ibland.

Manen piskar i vinden,
spetsigt horn mot himlen höjs.
Lätt frustande han stannar,
höjer mulen mot frusen horisont.

Stilla som en isbit han står,
med svansen fladdrande i vinden.
Han väntar på gryningens ankomst,
försvinner sedan likt en strimma av ljus.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *