Dömd att inte få leva

30 mars 2005

Denna dikt blev lite konstig då jag var trött och skrev snabbt, men kommentera gärna ändå :P

Hon kunde höra dom viska
Viskningarna svepte över henne som en kall vindpust
hotade att kväva henne
Blev hon dömd den gången?
Dömd till olämplig?
Till en konstig, stackars flicka som inte hade ett dugg med saken att göra?
Skulle de döma henne?
Hindra henne?
Hata henne för resten av deras liv?
Anklaga henne?
Varför misstänkte de henne?
Hon fanns bara där, för honom, vacker och kärleksfull
För dom, jobbig och påträngande

Ett steg till och hon var uppe
Viskningarna övergick till mummel
Mummel övergick till skrik
Benen vek sig under henne
”Så varm hans hand var, så levande..”

Din kärlek, var som en skugga över mig
Du kom aldrig
Ni vann
Jag fanns aldrig
Jag existerade aldrig
Men det värsta av allt, jag blev aldrig fri…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *