Drömmarnas vägskäl

22 mars 2011

Nu börjar de mörka drömmarna igen.
Biten och förbannad, precis som du min vän.
Den mest skrämmande och intima känsla jag som människa erfor.
All denna rädsla och blodsutgjutelse. Är det så illa som de andra tror?
Är det ett offer för stort för evigt liv, den onda blodsförbannelsen du bär?
Kommer jag min dödlighet önska åter. Har jag den för kär?
I mina drömmars djup är kvalet dö eller följa i den stig du går.
Närvaron din är påtaglig i drömmarna de mörka. Varför är du där?
Är det ett framtida vägval eller ödet? Har du min vän din hand i det här?
När kommer du åter till mig, gästar mig i nattens mörkaste timme?
Som det ter sig är du alltid där, men utom räckhåll i utkanten av mitt sinne.
Berätta nu min vän. Fruktar du mig eller är det för min skull du vakar.
När kommer du det slutgiltiga steget ta, på denna väg drömmarna utstakar?
Otålig av väntan söker jag upp min vän
för att få veta vad jag redan haft på känn.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *