En drakes betraktelser

31 augusti 2007

Spetsiga, mjuka, runda, höga
– jag känner dem mot min kropp
när jag vänder och dyker mot djupet
eller svingar mig uppåt,
högre än någon annan varelse når

Långt högre än de vita molnen
bär mina vingar mig
Fjärran från alla som fruktar min eld
vill jag leva i harmoni
med dem som förstår min längtan

När jag sträcker ut mina vingar
och låter dem bära mig
hör jag dem ropa till mig inifrån.
Jag svävar vidare bort
för att ända min ensamhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *