En Fet Smäll

17 april 2015

Den femte dimensionen låg inte still i relation till de andra under hela sovstunden, så Pacha satte sig helt enkelt på den. Att uppfostra dimensioner med ”time-out” fungerar inte, tänkte hon. De var ju alla väldigt speciella, även om en del var mer obegripliga än andra.

Att just Tid hade tjuvstartat på generalrepetitionen var typiskt, alltid ville den springa iväg först. Pachas uppgift var att se till att de alla höll ihop och gick på led i det tomrum som existerade innan nästa universum bildades.

”Då börjar vi” sa Pacha till dem när det var dags. ”Så. Framåt, Tid!”

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *