En röd

29 december 2010

Minna vaknade i ängslan. “Hur kunde jag ha somnat?” gick tanken. Så tyst fötterna förmådde tassade denne nyfyllda tioåring ned mot vardagsrummet- och granen.
Barnet hade under alla sina år väntat på tomten, men somnat och missat honom.
En viskning av den renaste önskan kröp mellan flickans läppar, “om någon med makt hör mig, lyssna då. Låt mig få träffa honom. Jag ber, låt mig träffa tomten.”
Men det Minna såg då hon smygandes kom in i vardagsrummet var ingen tomte ty blicken drogs mot fönstret och dränkte det lilla barnet i fasa.
Tysta tårar smög nedför dennes rosiga kind.
I samma stund som hjärtat i vår Minna krossades föll flera tusen andra barns hopp hand i hand ned mot avgrunden.
Molnen samlades och gjorde sig redo ty sorgen nådde även dit.
Blodröd var snöns färg.
Blodröd av död.
Blodröd
av tomtens död.

“-Litet barn, stora drömmar
Liten säck, full av guld.
Ho ho, se jag kommer
jag kommer med snöns färg
VIT! Jag kommer med lycka
Men skulle lyckan, en dag vara slut
ack den dag, då jag för alltid somnat in
ty sorg blir snöns nya fäg
RÖTT AV BLOD! Mig ser ni ej mer.”

“Tomtens sista visa”
Sjungen av föräldrar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *