En sång till Emily

8 september 2010

Jag satt utanför hennes fönster i magnoliaträdet.
Hon satt inne vid sitt skrivbord med ett blankt papper framför sig och en bläckpenna i handen, den hade läckt lite och det mörka bläcket bildade en liten pöl på det nötta skrivbordet. Hon såg bekymrad ut, som om hon letade efter något osynligt i mörkret. En kastanjebrun hårslinga föll ner i hennes ansikte, hon strök bort den med handen och såg på mig genom fönstret.

Under ett kort ögonblick hade vi full förståelse för varandra och hon skrev ” Hoppet är en sak med fjädrar” jag sjöng ljudlöst för henne genom fönstret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *