Ensis Caeli

22 juli 2007

Det sägs att när änglarna slutligen falla
Är allt hopp om insikten borta.
Det tryggade livet är över för alla
Ty folket har kommit till korta

När girigmän frossa och bägare tömma
och finner i guldet sin mening
de gudarnas varning och järtecken glömma
Att nalkas gör tiden för rening

Ty envar som gräver en grop åt en annan
Han själv på försåtet får smaka
Och lossar i lönndom mot någon en skäkta
Han får den till tusen tillbaka

Vet världen ska kvävas i brinnande hetta
I ärilens dansande lågor.
Ej gives det nu någon utväg, någon räddning
Från ångest och skärande plågor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *