Herren ger, Herren tar

5 februari 2007

Herren ger, Herren tar, förbannat vare hans namn.
Hur kan Du ta mitt lilla barn ur min gråtande famn?

Se på himlen, där lyser en stjärna,
Modern gråter, försöker hitta livets kärna.
Varför ska hon leva, varför ens gråta,
Vad hjälper det? Hon ska aldrig Gud förlåta.

Se på stjärnan, så vackert den lyser,
Modern darrar, hon gråter och fryser.
Varför ska hon be sin aftonbön,
När hon aldrig får något svar eller lön?

Se så den lyser, den var där ej igår,
Moder gråter mera, inom henne finns ett stort sår,
Varför är Du en sån orättvis Gud?
Du ger vissa fattigdom, andra vita skrud.

Igår vad där ingen stjärna, idag är den där,
Modern går mot graven, ingen annan är här.
Varför tog Du älskade barnet mitt?
Tär detta aldrig på samvetet ditt?

För alla barn, lyser stjärnorna fina,
Modern ser på dem, döper den starka till Nina.
Varför Gud, Varför bara fem år?
Varför inte längre? Endast hon kunde hela mina sår.

Se på stjärnan, för evigt den strålar,
Modern sänker ner barnets kropp, vattnar jorden med tårar.
Varför blev det så här, hennes tro har falnat,
Men kärleken och minnet till Nina har aldrig svalnat.

Stjärnan lyser, ger hoppet till Modern,
Modern tröstas barnets syster och broder,
Tillsammans ska de klara detta,
Kanske var det här det ända rätta?

Herren ger, Herren tar, välsignat vare Hans namn,
Snälla ta emot mitt kära barn, i din himmel och famn.

R.I.P

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *