I daggkåpans sken

20 juli 2006

I daggkåpeskimrande morgon
under stjärnor
ännu inte slocknade
sitter en ensam älva
med hår utslaget som en solfjäder
över nakna axlar
Hon ser ljuset
gryningens milda glöd
molnens gyllengnistrande
och blommornas sken

I mosstyngd skog
under grangrenar
vajande i morgonens första vind
vandrar ett dåsigt troll
med ögon fästa som irrbloss
i fjärran dröm
Han ser mörkret
nattens böljande sammet
dunkeldagerns skönhet
och skuggornas mönster

Där äng möter skog
under himmel
delad – fast fjärran
tvinnas händer samman
med sökande hjärtan
på okänt förtrollad mark
Tillsammans ser de
stjärnor om dagen
glans i de svartaste vatten
och känslan bortom tanken

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *