Kärlek och framtid

18 februari 2009

Detta är en liten… ska vi säga utdrag ur en novell som jag inte har början eller slutet till. Klockan var runt 23.45 måndagen den 16 februari och jag skulle gå och lägga mig. Kanske i en kvart låg jag där och försökte somna, men stördes av den lustiga ljuden som kom från min magsjuka och förkylnings smittande lillebror. En scen dök upp i mitt huvud och jag försökte memorera den i mitt huvud så att jag skulle kunna komma ihåg den till nästa dag. Klockan blev 00.30 innan jag beslöt mig för att skriva ner den. Och nu sitter jag här klockan 01.06 och knackar på min dator.
Men nu till historien:

Han lade handen om hennes midja och drog henne burdust närmare. Hon var förlorad. Hennes klarblå ögon letade sig snabbt upp från hans läppar och rakt in i de stora mörka okynniga ögonen.
Hennes läppar var bara några millimeter från hans och hon kunde känna värmen som utstrålades från den ståtliga kroppen. Tankarna vandrade tillbaka till fängelsecellen. Det var också precis så som han hade gjort innan de hade flytt från basen i Jarnock. Deras läppar nuddade varandra och hans hand började sakta krypa upp för ryggen på henne.
Plötsligt gick det upp för henne och hon stelnade till.
Exakt samma händelse som i Grievous tillhåll eller i cellen på Jarnock. . . hans hand hade nu nått nacken. . . hände här på skeppet. Hon kände att tankarna började segla iväg och hon fick svårt att koncentrera sig. . . hon särade försiktigt på läpparna. . . det var han som hade manipulerat henne hela tiden. . . hans tunga trängde längre in i hennes mun. . . cellen i. . . han tryckte henne ännu närmare sin kropp. . . Jarnock. . . hennes läppar trycktes hårdare mot hans och hon kände hur han lekte med hennes hår.
BLIP. . . BLIP. . .
“Incoming transmission. . .”
Precis som ingenting hade hänt vände han sig om och gick fram till kontrollpanelen. Med snabba fingrar slog han in koordinaterna för att lyssna på meddelandet.
“General Fisto. . .”
Hon blev ståendes där med putande läppar och tomatröd upp över öronen. Snabbt vände hon sig om och slog ner blicken i golvet, innerligt hoppades hon att hennes pinsamma ansiktsuttryck inte speglades i skärmen.

That’s all folks

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *