Orfeus

17 november 2013

Lovsjung med lyra och gudalik ton
Den hyllade gyllene sonen
Erkänn hans smärta och skänk honom bot
I natten i skenet av månen

I Orfeus dal
I den ljusaste dag
Vandrar en man med namnet i famnen
Under solen så röd
Är den kärleken död
Och namnet begravt djupt i barmen

Sorg i sin väg
Satte penna mot svärd
Förförde allt mörker och hat
Lyrik var hans lans
En räddande chans
Att finna den kärlek som var

I Orfeus dal
Morgonstjärnans behag
Vandrar en man med namnet i famnen
Eurydike hon dog
Och försvann från vår jord
Sen Karon rott döden i hamnen

Sin kärlek han fann
I den striden han vann
Med kyssar besegrade döden
Vände mot liv
Och bedårande frid
Som brann likt en eld över glöden

Men förråd av sin glöd
Åter kärlek av dödens
Murar fångad mellan liv och bortgång
Frestelsen blev för stor
Åter Karon nu ror
Och poeten blev kvar
När själen for

I Orfeus dal
Där allting bedrar
Vandrar en man med namnet i famnen
Under solen så röd
Ingen bön bliver hörd
Fast namnet bevarats i barmen

(tidigare publicerad på poeter.se)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *