Rapunzel i Brunnen

21 april 2009

De röda hårslingorna vilade mot brunnens skorvliga kant. Jag rörde vid de vackra testarna, och de kändes lika mjuka som silke mot mina fingertoppar. Jag kikade över kanten. Håret sträckte sig långt ner i mörkret. Jag tvivlade inte på att hon var där nere och otåligt väntade på mig, men jag kunde inte se henne.
Utan att tveka började jag snabbt klättra ner. Djupare och djupare ner i mörkret klättrade jag och mina ögon var lika värdelösa som om jag varit blind. Till slut kände jag sval sten under mina fötter.
Hennes andetag var kalla som is mot min nacke.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *