Sängen

16 mars 2009

Han satt på sängkanten och beundrade henne när hon sov, som så många gånger förut. Det var förunderligt hur en så vacker kvinna hamnade i hans säng, men nu låg hon där – även om han inte mindes hur hon kom dit. Det hade hänt tidigare att hon överrumplade honom och bara var där. Han brukade hitta på historier om henne, om hur de träffades och levde lyckliga i alla sina dagar.

En gång hade han fantiserat om att de var gifta. De bodde i samma stora hus som han nu bodde i och deras två flickor lekte i trädgården utanför. Deras skratt fick fönsterrutorna att dallra av lycka. Han satt ute på terrassen i solen och plaststolen fick honom att svettas på ställen som han inte hade trott att man svettades så mycket ifrån. Hans fru kom ut med nybakta småkakor och idyllen var fulländad.

Men en annan gång hade han fantiserat om att hon istället var hans älskarinna, och att hans fula och tjocka fru när som helst skulle komma in genom sovrumsdörren.

Flera gånger hade han försökt att röra vid henne, men hejdat sig i sista stund och bara väntat på att hon skulle vakna. Hon klädde sig alltid snabbt, borstade tänderna och skyndade iväg till jobbet med frukostmackan i ena handen. De gånger helgen gav henne lite andrum sov hon länge och åt frukost vid lunchtid. Han undrade inte varför hon inte talade till honom. Varför skulle hon det? Han var ingenting. En förlorare hade han alltid varit. I livet, och nu.

Sakta sträckte han fram handen mot hennes axel, men hans ljusa fingrar gled rakt in i hennes kött och försvann. Hon rörde sig inte. Reagerade inte, fastän kylan borde åtminstone få henne att rycka till. Han drog tillbaka handen och suckade. Fantasin drog i väg honom till en lycklig tid de timmar innan hon vaknade.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *