Stenen

22 juni 2007

En sten ligger på marken,
En alldeles speciell liten sten.
Den är vackert rundad,
Med en mjuk fördjupning mitt på.

Stenen har inga kanter och inga fel,
Den är mjuk i handen och pulserar som av hetta.
Hela är täckt med ett slingrande, virvlande mönster,
Ett mönster som ingen ser, men som alla vill känna.

Dess glänsande yta är mörkt koboltblå.
Medan slingorna som täcker den,
Är svarta med inslag av silver.
De virvlar runt och tycks förflytta sig ständigt.

Stenen är egentligen ingen sten.
Den lilla runda sak som jag nu håller i min hand är inte kall.
Den lilla runda saken är något otroligt, något väntat.
Det som ligger i min hand är ett drakägg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *