Tillbaka igen

3 november 2007

Mörkret andas is
Mina beniga fingrar
kramar ledstången
Lederna knakar

Lakanen höljer
dina runda former
Stelnad i beundran
betraktar jag dig

Månen bleker
din sidenhud
Du ryser av
min andedräkt

Vakna, min kära
Nu är jag kommen
för att ta dig hem
tryckt mot mitt bröst

Tyst, inte skrika
Du känner mig väl
Jag älskade livet
Nu älskar jag, död

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *