Trollvandringen

28 september 2007

De smyger genom skogen fram,
tre i rad skuttar de över stockarna.
Mörkret döljer dem för omvärlden,
ingen ser deras grova ansikten le.

En och annan skrattar, fnissar lätt,
i övrigt är de tysta som skuggor.
En kvist knäcks och alla hejdar sig,
den som bröt den tvingas stanna kvar.

Resten fortsätter stilla i månens sken,
tvekar ej en sekund, natten börjar bli sen.
Snabbt de traskar vidare mot deras mål,
kommer de inte dit snart får de glömma igen.

Gryningen närmar sig och än är de ej framme,
snart de vänder och skuttar tillbaks.
Små och stora, lång eller kort svans,
alla har de bråttom hem till sin plats.

När solen stiger upp på morgonen,
är alla troll förstenade på sina platser.
Stilla inväntar de skymning och frid,
denna natt kanske de når fram till slut…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *