Dragon Fighter

2 november 2005

Regissör: Roth, Phillip J.

Originaltitel:

År: 2003

Längd: 1 tim, 30 min

Skådespelare: Dean Cain, Kristine Byers, Robert Zachar, Marcus Aurelius, Robert DiTillio, Vesela Dimitrova, Hristo Shopov, Chuck Echert

Filmen börjar i 1100-talets England, där några beväpnade män rider omkring och finner ett nedbränt hus och en döende kvinna. Plötsligt flaxar en drake förbi. Männen jagar den till en grotta, där många av dem dör (det är ju verkligen effektivt att vifta lite med svärd mot en drake stor som ett hus). I slutet av striden rasar grottan samman.

Nutid. Ett gammalt skyddsrum långt under marken mitt ute i ingenstans har byggts om till laboratorium för forskare som sysslar med kloning. Dit anländer den nye ansvarige för säkerheten, flygvapenskapten David Carver, tillsammans med forskaren Ian Drakovitch som varit borta från laboratoriet en tid. Nu när han återvänder har han med sig drak-DNA, som självklart ska användas till kloning. Sedan är det inte svårt att förutsäga vad som händer. Den klonade draken vill helst käka upp sina skapare, som samtidigt som de försöker ta sig ut ur labbet grälar med varandra om allt möjligt vilket leder till att de en efter en blir drakmat. Det är inte heller svårt att förstå vilka som kommer överleva, så standardiserat är upplägget.

Att nästan hela filmen utspelar sig i det underjordiska laboratoriet ger en ganska klaustrofobisk känsla, men det är också den enda stämning som förmedlas på ett bra sätt. Skådespelarna spelar över (eller spelar inte alls) och karaktärerna irriterar mig med sitt korkade beteende. Det finns en del roliga repliker, men det hjälper inte långt. Inte när resten av filmen är en sådan kraschlandning. Förutom en massa orimligheter – draken växer från cell till mördarmaskin på några timmar – är specialeffekterna allmänt b. Nog kunde man bättre år 2003. Och är det verkligen samma bildsekvens med draken som lufsar genom korridorerna som spelas upp gång på gång? Suck.

Som tur är så är Dragon Fighter bara en och en halv timme lång och hinner därför inte bli direkt tråkig. Den funkar bra att slå ihjäl lite tid med, om man som jag är förtjust i dåliga actionfilmer, men den är alldeles för meningslös för att få något högre än en etta.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *