Hellboy

6 februari 2013

Regissör: del Toro, Guillermo

Originaltitel:

År: 2004

Längd: 122 minuter

Skådespelare: Ron Perlman, John Hurt, Selma Blair, Rupert Evans, Karel Roden, Jeffrey Tambor, Doug Jones och Brian Steele

Hellboy föddes ur helvetes eldar och räddades av sin vän och mentor Dr Broom. Tillsammans med bland annat Liz – kvinnan han älskar – och FBI-agenten Myers, som också älskar Liz, måste han acceptera sina krafter och slåss mot det onda.
Filmen bygger på serietidningen av Mike Mignola.

Trots att många skulle säga att Hellboy hör in i superhjälte-facket så förekommer det en hel del magi. Konceptet med tentakelmonster som är instängda ute i rymden och försöker ta över världen känns väldigt Cthulhu-aktigt.

Musiken, monstren och miljöerna och framför allt actionscenerna är helt fantastiska. Guillermo del Toro målar upp en mörk, skitig och röd värld, där de döda kan återuppstå och där armageddon bara är några få ord iväg. Det är en av de få filmer där jag blir fascinerad av scenografin. Det här är action där det är som grabbigast och tuffast men den känns mest nödvändigt för att vara trogen förlagan. Men det är inte alls det jag uppskattar mest.

Istället är det de små detaljerna man uppskattar som att Hellboy tycker om katter eller om hans crush på Liz. Ron Perlman har länge varit underskattad som skådespelare men det här måste varit ett genombrott, även om man omöjligt kan känna igen honom. Hans Hellboy är ett 300 kilos lokomotiv men ibland barnslig som en svartsjuk tonåring och alltid buttert rolig.

Vissa karaktärer dör eller försvinner ur filmen just när man börjar lära känna dem. Dr Brooms och Hellboys relation får man aldrig bevittna eftersom han straffar Hellboy under filmens gång. Och man får skylla på Mike Mignola som skyller allt på Nazisterna.
Hellboy är Guillermo del Toros mästerverk. Vackert, spännande och roligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *