Jumper

15 november 2008

Regissör: Liman, Doug

Originaltitel:

År: 2007

Längd: 88 minuter

Skådespelare: Hayden Christensen, Samuel L. Jackson

Jumper kastar oss rakt in David Rice’s (Hayden Christensen, SW: Attack of the Clones) tämligen sorgliga existens, med försvunnen mor, alkoholiserad far, mobbande skolkamrater och en förälskelse som verkar något hopplös. Tonårslivet är en pina för vår unge hjälte, tills han en dag upptäcker att han har den bekväma förmågan att teleportera sig vart han vill. Med denna talang som motivation, lämnar David sin tråkiga hemort och söker lycka i storstaden.

När vi nästa gång träffar David har åtta år gått och den misslyckade tonåringen har förvandlats till en lättjefull, självsäker man, med drömlik tillvaro. Denna härliga livsstil får sig dock en rejäl törn när en grupp religiösa fanatiker, kallade Paladiner, med den enigmatiske Roland (Samuel L. Jackson) i spetsen, börjar jaga honom. Detta inträffar, naturligtvis, i samband med att han försöker återuppliva den gamla tonårsflamman.

Filmens koncept är, i min mening, lysande och banar, för sig självt, väg för en uppsjö av intressanta och spännande händelser. Dock har detta ej tagits till vara på, då filmens handling är så full med klyschor att man börjar tvivla på dess lämplighet som producerad film. Dialogerna är tvingade och fulla med löjliga one-liners, antagonisterna känns patetiska och har endast den svagaste motivation till sina handlingar och protagonistens kärlek känns inklämd för att ge Paladinerna något att utnyttja.

Hur dålig handlingen än må vara, så lyfts den något av det otroligt välplanerade kameraarbetet, med tillhörande efterarbete. Effekterna är snyggt genomförda och inger betydande trovärdighet.

Skådespeleriet är, å sin sida, närmast i klass med handlingen, och drar snarare ner den ytterligare. Den vanligtvis så skicklige Samuel L. Jackson gör här en synnerligen blek insats och saknar helt den briljans han brukar leverera. Hayden Christensen går helt i linje med sina tidigare filmer och porträtterar David Rice som en fruktansvärt gnällig och hormonstinn barnrumpa. Byt ut märkeskläderna mot en tunika och sätt en ljussabel i handen så har du Anakin Skywalker på en bra dag.

Sammanfattningsvis kan man säga att Jumper är en grymt snygg film med ett härligt koncept, som genomförts fruktansvärt dåligt.

Betyget blir en tvåa, dock en ganska stark sådan.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *