Kenny Starfighter – Kenny Begins

9 januari 2013

Regissör: Mats Lindberg, Carl Åstrand

Originaltitel:

År: 2009

Längd: 88 min

Skådespelare: Johan Rheborg, Per Mårtenson, Sissela Kyle, Björn Gustafsson, Pernilla August, Bill Skarsgård, Carla Abrahamsen, Jan Mybrand, Johan Glans, Brasse Brännström, Per Ragnar, Cecilia Frode, Per Svensson, Josephine Bornebusch och Nils Kärnekull Sten Elfström Kalle Moraeus Rosie Anderberg Yan Kai Yu Hayes Jemide

Jag älskade TV-serien när jag var liten. Jag tyckte den var rolig, spännande, med bra skådespelare, twistar och bra äventyrsanda.
Och sedan när filmen kom ut var jag en aning orolig. Skulle jag tycka att den var för barnslig? Eller skulle den vara för dålig och tappat all TV-seriens charm?
Svaret blev ja och nej.

Berättelsen utgör förhistorien till den kultförklarade tv-serien som sändes i SVT på 90-talet och förklarar hur det kom sig att en så makalöst urblåst typ som Kenny, hemmahörande på planeten Mylta, kunde bli galaxhjälte. Med sin hårtorksliknande rymdpistol och sitt oefterlikneligt töntiga minspel imponerar han föga på sin omgivning men lyckas ändå genom ren tur alltid ta sig fram.

Mats Lindberg och Carl Åstrand har skapat en ny berättelse men lyckats behålla den ursprungliga tonen som gör det hela lyckat. Tyvärr så är filmen barnvänligare än serien. Jag saknar alla mähäliumifierade lärare, zombier, Dr Deo men man kan väl inte få allt.

Johan Rheborgs Kenny ser inte en dag yngre ut än för 10 år sedan. Kenny är fortfarande den härligt dumma superhjältefjanten som gör filmen. Massor av andra stora namn inom komedi dyker upp. Björn Gustafsson och Johan Glans gör båda ett par lustiga cameo roller. Den gamle filmveteranen Brasse Brännström gör en fin insats som General Sudoku.

Jag fastnade aldrig för Pontus och Miranda storyn. Bill Skarsgård presterar inget minnesvärt eller ens roligt. Och dessutom tog den sig nästan på lite för stort allvar, något som man får se upp med i en sådan här film.

Storyn känns mest som ett verktyg för att föra fram humor. Men vilken komedi är inte det? Humorn är ju vitsig och känns alltid genomtänkt. Och all animation känns precis så cheesy och amtörmässig så man inte bryr sig. Filmen har en härlig äventyrsanda som får mig att längta tillbaka till barndomen.
Den kommer aldrig bli lika bra som TV-serien, men nästan lika bra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *