Star Trek – Into Darkness

14 maj 2013

Regissör: J.J. Abrams

Originaltitel:

År: 2013

Längd: 132 min

Skådespelare: Chris Pine, Zachary Quinto, Zoe Saldana, Karl Urban, Simon Pegg, Benedict Cumberbatch m.fl

Jag har aldrig varit särskilt insatt i Star Trek och bara sett något ströavsnitt av något serieavsnitt när det gått på TV. För något år sedan såg jag filmen Star Trek från 2009 och den öppnade upp mina ögon för Kirk, Spock och alla de andra i besättningen på U.S.S. Enterprise och hela det universum som Star Trek utgör. Så grymt bra!

Så förväntan inför Star Trek – Into Darkness var höga och jag var rädd för att jag skulle bli besviken. Tacksamt nog visade Sjuan första filmen veckan innan del två skulle ha premiär och jag tror tusan filmen var ännu bättre andra gången jag såg den. Nu var det inte första filmen jag skulle prata om…

Så, med 3D-glasögonen på gjorde jag mig redo för att kastas in i ett annat universum i över två timmar på premiärdagen. Filmen börjar med hjärtat i halsgropen och de underbara dialogerna karaktärer emellan. U.S.S. Enterprise är iväg på ett uppdrag som slutar allt annat än väl, fast Kirk tycker givetvis att allt gick hur bra som helst. Väl hemma får de ta itu med lite personliga problem som snart verkar oviktiga då ett terrordåd drabbar London. Oro råder och besättningen på U.S.S. Enterprise slungas snart ut ett nytt farliga uppdrag och ställs inför en av de värsta fienderna någonsin: Khan.

De två timmarna går fort och jag sitter förväntansfullt och ser hur allt urartar sig och hur pass snygga alla scener är. Jag skrattar åt den härliga karaktärshumorn och de klockrena dialogerna. Skådespelarna gör riktigt bra ifrån sig.

Det är fartfyllt, det är humor, det är djup, det är en riktigt bra rulle!

Om jag ska säga något negativt så är det väl att det blir lite förutsägbart ibland och att kaptentitlarna hoppar lika mycket som i första filmen, men det hör väl till. Även om man listar ut hur saker ska sluta och hur det ska gå när någon trotsar döden så är det ändå spännande. Jag är normalt inte så glad åt 3D, men i den här filmen fungerade det riktigt bra.

Så om ni gillade filmen från 2009 finns det ingen anledning till att inte se Star Trek – Into Darkness och gör det gärna på bio, det blir mäktigt då. Avslutningsvis: Live long and prosper.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *