The Happening

17 december 2008

Regissör: Shyamalan, M. Night

Originaltitel:

År: 2008

Längd: 90 min

Skådespelare: Mark Wahlberg och Zooey Deschanel m.fl.

Jag har inget direkt emot M. Night Shyamalan. Han har ju gjort den helt lysande filmen Unbreakable. Men den kom för åtta år sedan. Det är tillräckligt många år för att släcka en låga, tydligen. För The Happening är en riktig skitfilm, som får mig att seriöst tvivla på Shyamalans framtida projekt. Den är ungefär lika värdelös som alla säger, om inte värre. Det är synd, faktiskt. Men det är svårt att ta en film på allvar när en lärare i naturvetenskap föreslår att man ska springa ifrån vinden.

The Happening handlar om Elliot och Alma Moores något skakiga äktenskap. Den första spelas av Mark Wahlberg, som absolut inte kan spela en rollperson som inte får våra tuff med vapen i handen. Den andra spelas av Zooey Deschanel, som endast är minnesvärd på grund av det konstiga namnet. En film, även om handlingen är skrämmande dålig och dialogen skriven på lunchraster, som handlar om den romantiska relationen mellan två personer kan vinna mycket enbart på kemin mellan dessa. Kemin mellan Deschanel och Wahlberg fungerar vid ett tillfälle, som är någonstans mellan tio och femton sekunder långt. Den här scenen och en eller två i början är det enda bra med filmen. Tre-fyra bra minuter av nittio är inte så mycket att hurra över, faktiskt.

Bortsett från det här så handlar The Happening inte om så mycket. Folk börjar, av oförklarlig anledning, ta sina egna liv. Detta orsaker givetvis panik och så sätter sig folk i sina bilar och tutar omkring som yra höns. Det här är vad som händer från början till slut. Vårt tveksamma kärlekspar, tillsammans med några andra lätt bortglömda figurer, åker och går omkring för att fly det oförklarliga som får folk att begå självmord.

Det skulle kunna fungera. Absolut. Men istället för en mystisk och kuslig film bjuds det på ett springa-omkring-och-göra-ingenting-äventyr, ackompanjerat av dåligt skådespeleri och ett manus fullt av riktigt idiotiska handlingar, från alla inblandade parter. ”Hm, det måste vara gift från växter!” ”Åh, nej, vad gör vi nu?” ”Vi springer över det här fältet fullt av massa växter!”

Allting känns som en urusel ursäkt för att nå fram med ett budskap. Detta budskap hörs till höger och vänster i dagens samhälle och det kan vävas in fint i alla tänkbara berättarformer. Här kastas det ut, mot slutet av spektaklet, som om ingen hade hört det innan. Det kanske hade fungerat om The Happening hade haft premiär på 20-talet.

Jag vet inte riktigt vad jag såg för något. När en film känns så korkad som den här så undrar jag alltid om jag gjort något fel. Råkade jag komma åt fjärrkontrollen så att jag trillade in till en svensk deckare istället? Nej, det är nog bara The Happening som är det värsta magplasket på länge.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *