The Seeker: The Dark is Rising

13 december 2007

Regissör: Cunningham, David L.

Originaltitel:

År: 2007

Längd: 94 min

Skådespelare: Alexander Ludwig, Christopher Eccleston, Ian McShane, Frances Conroy, James Cosmo, Jim Piddock, Amelia Warner m.fl.

Jag blev negativt inställd till The Seeker: The Dark is Rising redan när jag såg trailern. Jag var beredd på att avsky den och det har såklart påverkat min upplevelse. Och om ni inte är intresserade av jämförelser mellan filmen och dess litterära förlaga kan ni skippa tredje och fjärde stycket.

The Seeker: The Dark is Rising är baserad på en barnbok av Susan Cooper och handlar om en uråldrig strid mellan de två krafterna Ljuset och Mörkret. Den unge Will Stanton får reda på att han är en av ”de gamle”, en grupp som kämpar på Ljusets sida. En typisk berättelse, men jag tycker mycket om romanen för att den har en väldigt speciell stämning och intressanta inslag ur mytologi och folktro. Vad har filmen att komma med? Några snygga scener, men inte så mycket mer.

Susan Cooper gillar inte filmatiseringen och det är inte att undra på – den har förstört det mesta som är bra med boken, förstorat det som är dåligt och lagt till onödigt tonårsproblemstrams. Eftersom jag har läst boken för många gånger för att kunna låta bli att jämföra, stör jag mig på detaljer som att Wills mentor Merriman ser helt fel ut (från lång och vithårig till kort och mörkhårig), att Will är för gammal och dessutom kär, att det är fel antal människor i hans familj och att de är amerikaner istället för britter osv. Den största förändringen är att filmen utspelar sig i nutid, medan boken gavs ut i början av 70-talet, men det kan jag förlåta.

Det känns som att filmteamet har ändrat lite – eller mycket – i allt på ett väldigt ogenomtänkt sätt. När man gör ändringar i en fungerande berättelse bör det rimligtvis vara för att göra den bättre och smidigare, men många av ändringarna är bara omotiverade i mina ögon. Visst förstår jag poängen i att modernisera och slänga in extra häftiga effekter för att tilltala en nutida publik, men med tanke på hur uselt filmen har tagits emot av både kritiker och publik var det tydligen inte till någon hjälp. The Dark is Rising är en i grunden enkel historia och ändå har de lyckats röra till saker och ting så att jag ibland sitter som en gapande rumpnisse och undrar “voffor gör di på detta viset”. Uppenbarligen har de försökt göra filmen mer komplex än boken genom att dra in några extra intrigtrådar och lite vetenskapligt dravel, men det blir inte mer intressant utan bara konstigt och fysiksnacket luktar lite vi-vill-vara-His Dark Materials. Dessutom har de till stor del missat att ta vara på Wills ensamhet och stilla lidande och istället blåst upp det till fläskig dramatik. Fingertoppskänsla efterlyses…

Men om man bortser från boken, hur står sig The Seeker: The Dark is Rising som enskild film? Tja… Jag får väl erkänna att den inte bara är dålig. Som jag nämnde tidigare har den några riktigt snygga scener (varav några visserligen lider av tydliga Sagan om ringen-komplex) och nästan varje gång Christopher Eccleston talar som Dark Rider myser jag. Han är obehaglig på ett väldigt trevligt sätt. Alexander Ludwig i rollen som Will är ok – jag ogillar honom för att han inte är som Will i boken, inte på grund av hans skådespelarförmåga. Det finns över huvud taget flera bra skådespelare och snygga detaljer och det känns som ett sådant slöseri att de är omgivna av en massa rörigt trams. Svag tvåa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *