De nio månarnas dotter

13 december 2002

Författare: Jordan, Robert

Serie: Sagan om Drakens återkomst del 18

Jag trodde länge att Jordan inte skulle kunna ta sig ut den snara han försatt sig i. Jag hade fel.

Mat hör en kväll tärningarna snurra värre än någonsin. De slutar att snurra då han träffar…. Tylin? Nej, det måste vara Seanchan! De tre kvinnorna framför honom med sina långa naglar ville åt honom! Eller? Var de farliga för honom? Annalkande katastrofer var något han alltid förknippat med tärningarna. Vad var nu det här? Och till råga på allt har han tre Aes Sedaier han måste hjälpa rymma – när han väl har hittat ett kryphål åt sig själv.
Rand börjar långsamt men säkert att ladda inför det värsta han någonsin kommer göra. Bara att tänka på Saidin får honom att bli illamående. På senare tid har han även haft stora svårigheter med att leda kraften. Hur skulle han nu kunna möta Shadar Logoth?
Men, det som sker det sker. Han måste göra det.

Större delen utav boken var faktiskt tråkig. Vi fick inte följa Perrin i hans jakt efter kidnapparna. Dock fick vi läsa lite väl mycket om Elaynes martyr-tankar, samt en massa annat och andra man egentligen inte ville veta. Det störde mig något fruktansvärt.
Men, för ljusets skull, vilket slut det var! Det räddade hela bokens tråkiga inledning och gjorde mer därtill. Jag förstår Jordan varför han har behövt så lång tid för att skriva en fortsättning – Med sådana här byggstenar måste det bli en av de mäktigaste saker han skrivit. Han har börjat ta sig upp ur sin egen grop han grävt djupare i de senaste böckerna. Den slutgiltiga striden närmar sig – med besked och mer allvar än någonsin!
Jag blir alldeles gråtfärdig. Fortsättningen kommer inte ut på evigheter ju! Det är, rent ut sagt, orättvist.

Tweet about this on TwitterShare on FacebookGoogle+share on Tumblr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *