Drakhornet

27 maj 2013

Författare: Källner, Oscar

Serie: Nornornas Vävnad del 1

Drakhornet är en trevlig, charmig och äventyrlig fantasyroman för ungdomar. Boken utspelar sig i och kring en bruksort i Sverige på 1800-talet, där brukets liv och seder hamnar i kontrast (och konflikt) med alla tänkbara väsen från folktron. Huvudpersonen är Erik, en hemlighetsfull ung pojke på flykt från Stockholm, och Hanna, en lokal flicka på bruket som tycks vara fångad mellan sin elake far och männen som försöker vinna henne. De träffar också trollet Snuva, ful i munnen och urgullig på samma gång.

Handlingen är mysig, miljöerna är trevliga, personerna är mänskliga och det mesta klaffar. Utsidan är ritad i en härlig stil som både talar till manga-nörden inom mig och till den sagoslukande flickan som älskar John Bauer. Hanna är den som berör och Snuva är den som underhåller. Erik som huvudperson tröttnade jag tyvärr på ganska fort. Jag fann honom tråkig, irriterande och onödigt hemlighetsfull gentemot läsaren. Nej, det är flickorna och knytten som lyser i den här sagan.

För det mesta var det en bra bok, men emellanåt var det saker som skakade loss mig från den annars så trevliga läsupplevelsen. Oftast var det att huvudpersonen Erik på något sätt kändes ointressant och tråkig trots sina märkliga förmågor, och jag skakades emellanåt av språket som dels hade behövt en extra genomgång med rödpenna och dels växlar ryckigt mellan modernt och ålderdomligt. Drakhornet var genommysig och jag är glad över att ha den i mitt minne, men det var lite av en utmaning för mig att komma igenom den.

”Mysig men hackig läsning” är mitt intryck i ett nötskal.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *