Dräparen

10 december 2002

Författare: Roman, Andreas

Serie: Drakväktartrilogin del 2

Svenska fantasyförfattare. Många verkar tro att de är sämre än utländska. Vad det beror på vet jag inte. Men det stämmer hur som helst inte alls.

3 år har gått sedan händelserna i Sunariskogens mörker. De överlevande ur skogen har det hårt. Selina skall dömas till döden för kätteri, p g a en bok hon skrev om drakväktarna. Madelein studerar magi på en dyr skola. Hennes sorg över sin döde bror är lika djup som innan, lika är det med hennes skuldkänslor. Hon håller sig själv ansvarig för broderns död.
Plötsligt stiger Ran in med sin svarta mantel och styr upp alltihopa. Han har bestämt sig för att genomföra det omöjliga – han skall aldrig mer fly, utan stå kvar. Till sin hjälp behöver han all hjälp han kan få – inkluderad Selina, som nu blir hans undsförvant istället för fiende.
Åtta dräpare av totalt 20 är kvar. Kampen ser omöjlig ut. Men har de återstående väktarna något annat val?
Deras kamp börjar. I slutändan visar det sig att de har blvit förd bakom ljuset – deras största fiende visar sig vara en svikare.

Roman är verkligen helt lysande! På en kort roman lyckades han få in bra händerlser med lagom mycket av allting. Boken ligger i perfekt klang med Drakväktare; Man hoppar lagom långt fram, vilket gör den tilldragande, samtidigt som man inte måste läsa den om man inte vill. Bra, fristående uppföljare. Dock inte med samma krut i slutet, även om det var ruskigt bra. Roman är helt klart en mycket bra författare som fler borde läsa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *