East of Midnight

23 april 2007

Författare: Lee, Tanith

Serie: Fristående

Dekteon har varit slav sedan han föddes och i stort sett allt han känner till är sitt vardagliga liv. Zaister lever i en parallell värld. Han har titeln Solens son och är gift med kungen Izvire, Månens dotter. Enligt deras religion är kungens män bara gifta med henne i fem år. Sedan offras de för landets fortsatta välstånd. Men Zaister vill inte dö och han har en plan för att undkomma.

Zaister, som är magiker, byter kropp och värld med Dekteon. Så får slaven Dekteon uppleva hur det är att vara gift med kungen i en värld där kvinnor härskar och allt, från färg på kläder till vilket sorts kött man äter, är knutet till ens kön. Dekteon ställer till oreda i palatset, dels för att han inte känner till den världens regler och dels för att han är uppkäftig på ett sätt som ingen man där vågar vara. Inte heller han vill dö och han börjar planera…

Tanith Lee har ett avundsvärt flyt, både i det enkla och vackra språket och i berättandet som har en väldigt självklar ton. Hon målar upp nya världar med sådan säkerhet att jag inte kan undgå att fänglas och vilja dyka rakt in och rida på ett eldrött, behornat lejon under knallgröna träd. Hennes skapande är oväntat, fräscht och magiskt. Men det finns ojämnheter i det annars så jämna flödet. Några utbrott av humor är visserligen roliga, men passar inte i den övriga tonen och när berättaren plötsligt vänder sig direkt till Dekteon – “Where is the miracle you meant to perform?” – blir det flera obekväma stilbrott. Och boken är tyvärr inte allt den har potential att vara.

Det finns mycket mörkt och smärtsamt i East of Midnight, men det döljs till stor del av den färgsprakande världen och berättelsens snabba rörelse framåt. Det är väldigt frustrerande, för det som glimtar fram då och då innehåller fröet till en mer komplex roman med ännu mer fängslande karaktärer. Något knivskarpt och mycket kraftfullt, precis utom räckhåll. East of Midnight är en bra och mångbottnad ungdomsbok, så det känns orättvist att skriva så här, men den hade förmodligen gjort sig bättre för vuxna. Barn- och ungdomsboksformatet saknar tyvärr ofta den svärta, brutalitet och framför allt det utrymme som behövs för att exempelvis göra trasiga romanfigurer som Izvire och den bittra Kyrast, den gamla kungen, rättvisa.

Det är svårt att sätta betyg på East of Midnight, eftersom jag lätt halkar in på att bedöma den utifrån vad jag vill att den ska vara istället för vad den är. Betrakta betyget som 3,5.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *