Elminster in Myth Drannor

10 augusti 2003

Författare: Greenwood, Ed

Serie: Elminster del 2

Efter att i slutet av den första boken ”The Making of a Mage” ha blivit en “chosen of Mystra” så skickas Elminster iväg av sin gudinna på sitt första uppdrag i hennes tjänst. Han släpps ner på en skogsväg vars ände slutar i den fagra alvstaden Cormanthor som också är hans slutgiltiga mål. De enda väldigt knappa instruktioner han fått av magins gudinna är att ta sig till alvernas stolthet och lära sig magi, alvmagi. Utan att riktigt veta vad hans uppdrag är och dessutom med en mystisk magiker i hälarna ger sig Elminster av mot alvernas starkaste fäste.

Under sin vandring i skogen stöter han på en alvpatrull som hamnat i knipa och blivit omringad av hobgoblins (en större form av goblin).
Elminster lyckas rädda en av alverna ur knipan genom en gedigen teleportspell. Räddningen visar sig till en början ha varit förgäves då alven är döende och bortom räddning men det visar sig att alven besitter nyckeln Elminster behöver för att släppas innanför Cormanthors portar (vem som helst lunkar inte in där utan man måste vara alv). Det visar sig nämligen att denne alv eller med ett namn Iymbryl Alastrarra är just en ledare för sitt hus. Varje ledare besitter en ”kiira” som denne i sin tur kan använda för att uppnå väldigt kraftfull magi. Denna kiira lämnar alven på sin dödsbädd i Elminster händer och ger honom i samma veva uppdraget att säkert ta hem kiiran till Cormanthor och överlåta den till hans familj.
Elminster tar emot det livsfarliga uppdraget. Alven inser att Elminster aldrig kommer lyckas om han stormar in i en människas skepnad. Det sista den döende alven lyckas åstadkomma i magiväg är alltså att förvandla Elminster till sig själv, Iymbryl Alastrarra. I kiiran sitter alla Iymbryls minnen så dessa strömmar in i Elminster huvud då han tar emot denna intressanta relik. Med detta livsfarliga uppdrag på samvetet börjar han närma sig de Cormanthors storslagna portar.

“Elminster in Myth Drannor” är den andra boken av fyra i serien om den spektakuläre magikern Elminsters äventyr. Ed Greenwood placerar Elminster bland alver vilket gör boken till en utomordentlig skildring av alvernas samhälle, deras vardag, intriger, maktkamper m.m.
Att “The Colonel” d.v.s ledaren för Cormanthor har väldigt kontroversiella planer för den hittills isolerade staden gör att skildringen haltar något då oron i staden är extra stor men man får ändå en väldigt bra och detaljerad inblick i hur de faktiskt lever.
“The Colonel” har nämligen insett att alverna blir svagare och svagare för varje dag som går. Alvernas försiktiga sätt att föröka sig har resulterat i att människorna vuxit om dem kraftigt till antalet. Även om alvernas magi fortfarande vida överglänser människornas så är det bara en fråga om tid innan dessa smutsiga, håriga och allmänt ociviliserade varelserna blir så pass starka att en invasion av Cormanthor är den enda utgången. Därför vill “The Colonel” öppna Cormanthors portar för alla varelser i hopp om att på så sätt skapa en vänlig relation till Torils alla raser vilket förhoppningsvis kan resultera i att en invasion inte blir nödvändig. Det är i alla fall hans primära mål med ”öppningen”. Många förnämare familjer i Cormanthor protesterar dock högljutt och i vissa fall våldsamt. Speciellt en familj, den mäktigaste, “Starym” protesterar mot en öppning. Att smutsiga människor och t.o.m ärkefienden dvärgar ska få vandra runt i fagra Cormanthor är otänkbart för dessa arroganta men samtidigt rädda alver. Elminster hamnar flera gånger i kläm mellan dessa familjers maktkamp mot staten men dessa visar sig även väldigt lärorika och bäddar för en hel del spänning. Det är i denna bok Elminster verkligen växer till sig och lämnar pojkstadiet för att på allvar börja sin väg mot att bli den störste magikern som någonsin vandrat under Faerûns solar.

Att Ed Greenwood kan skriva dialog riktigt bra visste jag sedan tidigare och denna bok bara bekräftar detta. Men att Ed på det sättet kan måla upp bilder och miljöer med hjälp av ett målande språk jag anser vara av högsta klass visste jag inte eller hade i värsta fall inte insett. Hans detaljerade beskrivningar av Cormanthors trädgårdar, gator, residenser samt invånarna är föredömliga och går hem, varje fall hos mig. Elminsters relation till Mystra utvecklas och nu visar det sig verkligen vad för fördelar och nackdelar det finns med att vara en “Chosen of Mystra”. Det ärofyllda uppdraget bjuder absolut inte bara på en massa privilegier. Lidande och tålamod lär sig Elminster bl.a bemästra, på vilket sätt tänker jag givetvis ej avslöja. Jag rekommenderar starkt att man läser Elminster: The Making of a Mage innan man ger sig på denna bok då handlingen är kraftigt länkad.

Elminster in Myth Drannor är likt sin föregångare en välskriven bok med spännande och fyllig handling. Den ändå ganska starkt lysande röda tråden inte bara räddar boken från att bli något slags faktaliknande verk om alvernas samhälle utan blandar en riktigt bra beskrivning av detta originella samhälle med den spänning Elminsters äventyr erbjuder. Det är bara att buga för Mr Greenwood, igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *