Evighetens Port

1 maj 2009

Författare: Olivecrona, Lotta

Serie: Vren del 3

Anya och hennes tre vrener Kirvan, Vasslo och Tarrek vandrar tillsammans runt i djupa skogar utan en tanke på något annat än nuet. Anya därför att hon vill fly från den smärta som minnena av hennes döda familj och nedbrända hemby utgör; vrenerna eftersom de vill uppleva den spänning och frihet som skogen tillför dem. Ingen av dem är beredda när plötsligt ett rymdskepp från Federationen plockar upp dem mot deras vilja. På rymdskeppet får Anya veta att samordnare Keith, som lovat att inte försöka anfalla Jorden trots den anvancerade teknologi som nyss upptäckts där, har försvunnit tillsammans med sin närmaste man Petir Laval. En underlig öppning har dykt upp i rymden och det var den Keith och Laval var påväg att undersöka när de försvann. Naomi Hirsh har tagit makten i deras ställe och hon har bestämt sig för att snarast anfalla Jorden. För att överhuvudtaget ha någonting att komma hem till måste Anya hjälpa skeppets besättning att hitta samordnare Keith och Petir Laval, men Naomi Hirsh tänker inte släppa ifrån sig den makt hon nyss lyckats lägga beslag på i första taget.

Den sista och avslutande delen i trilogin om Anya och vrenerna känns aningen mer sorgsen än de andra två delarna i serien. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det finns ständigt där. Detta är inget negativt, det ger snarare boken en viss mognad. Likväl har jag emellanåt svårt att koncentrera mig på boken. Om det beror på att jag är tankspridd eller helt enkelt på att boken inte är tillräckligt intressant för att hålla läsaren uppmärksam hela tiden vet jag inte, men det var i alla fall aningen trist.
I slutet knyts i alla fall alla trådar ihop ordentligt, även om det var aningen förvånaden – detta berodde kanske mestadels på att jag inte hade en aning om vilket slags slut jag kunde vänta mig. Boken är mycket bra, spännande och tillräckligt annorlunda för att jag inte kan dra några irriterande paralleller med andra böcker jag läst. Visst finns det vissa likheter, men Vren-serien känns ändå ganska originell.

Betrakta betyget som en stark trea.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *