Harry Potter and the Half-Blood Prince

20 juli 2005

Författare: Rowling, J.K.

Serie: Harry Potter del 6

Så var den då äntligen här. Inte riktigt lika tjock som sist, men det kanske är lika bra det, då Harry Potter and the Order of the Phoenix på sina ställen kändes en aning utdragen. Till skillnad från Order of the Phoenix så börjar boken relativit lungt och har en ganska maklig takt ändra fram till de sista femtio sidorna då det verkligen börjar hända saker.

Men händer det inget innan dess då? Både ja och nej. Utanför Hogwarts händer onekligen en hel del, men detta förmedlas i princip endast genom korta glimtar från frukostbordet då våra hjältar diskuterar artiklar i The Daily Prophet. Desto mer händer på det personliga planet. Vi får se Harry mogna och bli mer ansvarsfull. Inte bara det, precis som hos många andra tonåringar så gör sig kärleken påmind, och allt som hör därtill.

Jag tror inte alla kommer att gilla denna vändning i berättelsen, men jag tycker själv att det var trevligt att se vissa karaktärer få ett större djup. Karaktärer som tidigare mest skymtat förbi i korridorerna kommer här till liv, däribland Ginny, vilket är trevligt.

Vi får även se några scener från Voldemorts uppväxt, vilket var på tiden då jag själv tycker att omotiverad ansiktslös ondska är rätt tråkigt. Trots det begränsade utrymmet så lyckas Rowling teckna ett riktigt bra porträtt med hjälp av de få bilder vi får se.

Boken ligger strukturellt närmare de tre första böckerna, vilket till viss del är både bra och dåligt. Rowling är bunden till skolåret och lyckades i bok två och tre pytsa ut händelserna över en längre tidsperiod, vilket gav en känsla av att det hände saker hela tiden. Här är det precis tvärtom. Saker och ting händer i och för sig hela tiden, men då på ett helt annat plan. Men det blir inte långtråkigt för det. Här finns gott om tillfällen för skratt.

Om slutet tänker jag inte säga mer än att det bådar gott inför sista boken. Men det kan mycket väl komma att bli ett väldigt mörkt slut. Vem vet? Jag är i alla fall glad att Rowling inte verkar påverkas av sina fans utan går ut för att berätta den berättelse hon vill berätta, även om alla kanske inte kommer att gilla hur det hela slutar.

Slutligen tänkte jag bara säga att boken är betydligt tätare och mer välskriven än förra boken, och tillhör en av de bättre böckerna i serien, även om den inte är lika spännande som några av de tidigare böckerna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *