Havsdemonerna

24 augusti 2009

Författare: Bergting, Sofia

Serie: De Dödas Rike del 2

Lin har nu fyllt tretton år och i enlighet med den överenskommelse som hennes räddare Alkuin slöt med Systerskapet så ska hon nu flytta ut ifrån deras tempel och istället följa med Alkuin. Hennes krafter har nu börjat utvecklas på riktigt, trots att hon inte själv inte är helt medveten om vad detta innebär. Alkuin börjar snart ångra att han lät Systerskapet sköta Lins uppfostran när han inser att de har lärt henne saker som han uttryckligen förbjudit dem att föra vidare till henne – bruket av svart magi. Men Lin tänker inte ge upp det som Kaspara och de andra systrarna lärt henne, trots att det är vad Alkuin kräver.
Men när Alkuin stöter på en gammal vän vid namn Nikolai och han berättare att Jade, dottern till en gemensam vän, har blivit bortrövad av havsdemoner, får han annat att tänka på. Jade måste befrias från havsdemonernas klor, och han står chanslös utan Lins hjälp.

Sofia Bergting har skapat en värld som är förvånansvärt mörk för att vara en barnbok. Lin och Alkuin vandrar fram genom övergivna städer där det enda som finns kvar är spillror av liv och spöken. Den asiatiska prägeln ökar känslan av mystik och när man nu efter andra boken har hunnit bekanta sig ordentligt med denna värld så börjar man inse vilka potentialer De Dödas Rike har. Men det är tyvärr mycket av dessa som går till spillo. Till exempel så skulle jag vilja ha mer plats för karaktärernas tankar och utveckling. Man får aldrig komma riktigt under huden på någon av berättelsens figurer, inte ens huvudpersonen. Dock tror jag att boken kan vara tillfredsställande för yngre läsare som snarare vill ha handling än långrandiga tankegångar och dialoger. Som sagt, det är en mörk berättelse och om man som barn vill ha något annat än lyckliga solskenshistorier så är det definitivt den här serien man ska välja.

Boken skulle kunna ha varit lite längre, dock. Jag får flera gånger under läsandets gång känslan av att det snabbspolas mellan olika scener i boken. Saker och ting går väldigt snabbt och innan man vet ordet av så är boken utläst. Kanske passar sidantalet perfekt för de flesta nio- till tolvåringar – det är ju trots allt mycket som händer och det blir aldrig stillastående. Sofia Bergting har ett bra språk och fantasifulla idéer. Det skulle vara spännande att se vad hon skulle hitta på om hon någon gång skriver en bok för äldre läsare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *