Magins färg

16 december 2005

Författare: Pratchett, Terry

Serie: Skivvärlden del 1

Terry Pratchetts böcker om Skivvärlden (Discworld) är många till antalet, och blir allt fler i rasande takt. Sammanfattningsvis för hela serien är att de är humoristiska, driver med fantasy, sagor, vår värld och gärna specifika fenomen i vår värld. Skivvärlden (som består av en skiva, vilande på ryggen av fyra elefanter, vilka i sin tur står på den gigantsiak kosmiska sköldpaddan A’Tuin) är väldigt mycket en spegling av vår egen värld – de flesta fenomen på Skivvärlden har en motsvarighet i verkligheten.

Jag tror att Pratchett är den sortens författare man antingen gillar eller inte. Antingen tycker man att han är rolig, och då gillar man förmodligen de flesta av hans böcker (ok, vissa mer och andra mindre…), eller så fattar man inte vad som är så kul med den här snubben, och då kan man förmodligen lika gärna lägga ner honom helt. Jag tillhör dem som tycker att Pratchett är rolig, alltså måste mina recensioner av honom ses i det ljuset. De flesta författare mår bäst av att läsas på originalspråk, och det är förstås även sant när det gäller Pratchett, dock med ett förbehåll: behärskar man inte engelska särskilt bra, kommer man förmodligen att missa de många ordlekarna och hänvisningarna, och då kan man lika gärna läsa dem på svenska. Det här är inte böcker man läser för deras stora litterära skönhet, det här är böcker man läser för de är roliga och för att man vill fördriva lite tid.

Magins färg (The Colour of Magic) är den första boken om Skivvärlden, och handlar om den förvirrade och fullkomligt misslyckade trollkarlen Rensvind. Rensvind får en man vid namn Tvåblomster på halsen – denne är något så märkvärdigt som en turist, och dessutom en turist ända ut i fingerspetsarna. Han är lättlurad, godtrogen, tycker om pittoreska scenarier och strör pengar omkring sig. Detta gör han till råga på allt i storstaden Ankh-Morpork, vilket kanske inte är den bästa av idéer. Det ena leder till det andra, staden sätts i brand, Rensvind sticker därifrån – fortfarande med Tvåblomster i hasorna – och händelserna snurrar vidare. ”Total förvirring” är ett uttryck som kan appliceras på de flesta Skivvärlden-böckerna, så även denna.

Då detta är den första boken, har Pratchett dock inte riktigt hittat formen än. En del karaktärer som kommer att finslipas senare dyker upp. Vissa av dem kommer att finslipas i sin nuvarande form (Döden, exempelvis), andra kommer att byta form (som den fina klichén Hrun Barbaren). Rensvind är patetisk, misslyckad, cynisk och pessimistisk i största allmänhet, vilket kombineras med Tvåblomsters naiva optimism – ett beprövat trick, men det fungerar. Och Bagaget är ju bara för gulligt.

Ska man läsa böckerna om Skivvärlden, så är det här definitivt rätt ände att starta i.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *