Nattens Väktare

1 december 2006

Författare: Lukjanenko, Sergej

Serie: Väktarserien del 1

Sergej Lukjanenkos Nattens Väktare (Nochnoj Dozor) är den första delen i en serie om fyra böcker, varav den fjärde kom ut på ryska under 2006 och inte nämns av det svenska förlaget, som uppger att Nattens Väktare är den första boken i en trilogi och att de två resterande böckerna i trilogin heter Dagens Väktare och Skymningens Väktare, vilka är planerade att komma ut på svenska under 2006 och 2007. Oavsett vilket fortsatt sammanhang som kommer att finnas tillgängligt på svenska står sig Nattens Väktare rätt väl även i ensamhet: de tre kortare berättelser som finns samlade i boken fungerar även fristående från en fortsättning.

Nattens Väktare utspelar sig i ett modernt Moskva, som läsaren möter i form av ett av de mindre slagfält mellan godhet och ondska – Ljus och Mörker i en genretypisk mindre orgie i begynnande versaler – som visserligen problematiseras något och inte är en helt skarp linje mellan jungfruvitt och sotsvart, även om den knappast bjuder på någon djupare diskussion om ämnet. Magiker, varulvar, vampyrer och andra som hör till de båda sidorna har dock slutit ett fredsavtal: när fred är bättre än krig för såväl mänskligheten som de inblandade sidorna har det hela istället utvecklats till ett småaktigt schackparti där man försöker vinna fördelar mot varandra utan direkt konfrontation, där varje god handling måste övervägas noga när den ger upphov till en ond motpart och där tillstånd att mörda är begränsat och licensierat. Huvudpersonen i seriens första bok är den unge, medelbegåvade Anton som i sin kamp för godheten allt mer själv tvivlar på att deras väg är den rätta.

Nattens Väktare är en actionspäckad bok: programmeraren Anton hamnar gång på gång ute på fältet där han egentligen inte alls hör hemma och hamnar ständigt i centrum för konflikterna i Moskva. Den som är ute efter händelserik modern fantasy utan att vilja ställa högre litterära krav på sin läsning kan välja sämre böcker än den här att läsa. Den normaliserade homofobin i boken, som för all del inte alls behöver stå i konflikt med dagens ryska samhälle, kan med kommentarer som en något äldre man med långt, slickat hår och en homosexuells gester eller stycken som

– Lesbiska, sa frun föraktfullt.
– Va?
– Ja men titta på dem! Den där mörkhåriga, i jeans uppför sig precis som en man.

inte låta bli att gnissla mot min läsupplevelse, men det är nog också den bit i läsningen som ger mest motstånd av allt.

För övrigt bör betyget nedan ignoreras.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *