Night Eternal

12 januari 2013

Författare: Del Toro, Guillermo & Hogan, Chuck

Serie: The Strain-trilogin del 3

Två år har gått sedan Mästaren och hans vampyrer har tagit över så gott som hela världen. Miljontals människor har utplånats och de få som överlevt befinner sig i inhägnade läger och sparas som mat till vampyrerna.
Men det finns några som inte har gett upp kampen. Dr. Eph Goodweather, Gus, Nora Martinez, Vasiliy Fet och Mr Quinlan är ute efter en urgammal bok som sägs innehålla information om vampyrernas ursprung och möjligtvis även avslöja hur de kan förgöra Mästaren och alla vampyrer i världen och rädda mänskligheten från total undergång.

Den första boken var spännande och ingav hopp om något som hade kunnat bli bra. Andra boken gick lite på sparlåga med vissa starkare kapitel.
Den tredje och sista boken i trilogin saknar helt och hållet spänning och är tråkigt nog den sämsta i serien.
Eph är bitter och super och sörjer att han inte lyckats rädda sin son Zack som Mästaren tagit ifrån honom. Vasiliy och Nora har blivit ett par och det hela blir ett sorts tråkigt triangel-svartsjukedrama då Eph bara blir ännu mer bitter och sur när han upptäcker romansen.
Sonen Zack som befinner sig hos Mästaren har blivit en elak liten skitunge som inte vill något hellre än att bli förvandlad till vampyr.
Jag får känslan av att författarna Guillermo del Toro och Chuck Hogan hade stora visioner när de skrev den första boken och la allt krut på den med den uppbyggande stämningen och spänningen. När jag läste Night Eternal kändes det som att de båda tröttnat och tappat skrivarglöden och att boken mest blev färdig för att de kände att de måste avsluta historien.
Hela boken är förutsägbar och all action känns som en dålig B-film där man vet vilka som kommer att dö och vilka som kommer överleva till slutet. Dialogerna är otroligt löjliga och barnsliga.
Det enda intressanta i boken är karaktären Mr. Quinlan som är en halvvampyr och Mästarens avkomma. Hans historia som hade kunnat bli intressant och spännande stressas hastigt igenom och man tar egentligen bara hans historia med en axelryckning och ett lite trött: ”Jaha där ser man.”
Det är tråkigt att en serie som började så bra slutar så dåligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *