Set the Seas On Fire

18 november 2010

Författare: Roberson, Chris

Serie: Fristående

Det brittiska skeppet HMS Fortitute befinner sig på Stilla Havet medan Napoleonkrigen pågår i världen, och patrullerar den delen av havet. Efter en kraftig storm kommer de ur kurs, och landar på en okänd ö i okända vatten. De tas emot någorlunda gästvänligt av öborna och lever under några veckor i paradiset medan skeppet repareras. Men en spanjor som de plockat upp i öppet hav i en tom båt precis innan de hittade ön har en olycksbådande historia att berätta om en vulkanö inte långt därifrån där det skepp han seglade på från Europa lade till, varpå kaptenen och större delen av besättningen drabbas av galenskap: de bestämmer sig för att stanna på ön och tar isär skeppet för att bygga skydd. Och öborna bekräftar spanjorens historia – på ön han pratar om sitter en ond gud fängslad i vulkanen.

Jag tror att det här är den mest meningslösa bok jag läst i år. Först springer besättningen runt på skeppet i full storm och försöker få kontroll på situationen; därefter seglar de runt på öppet hav i försök att hitta en ö. De hittar en ö, går iland och lever där under ett par månader. Huvudpersonen, löjtnanten Hieronymus Bonaventure, blir kär i en ökvinna och umgås mest med henne. Och inte så mycket mer händer. Bonaventures kapten har bestämt sig för att ta sig till vulkanön för att lägga beslag på vad än för dyrbarheter spanjorerna kan ha haft i skeppets lastrum.

Inte så mycket mer händer. Största delen av boken utspelar sig på ön och det händer i princip ingenting. Karaktärerna är platta och tråkiga, och inga överraskningar alls dyker upp någonstans. Och boken är så lättläst att sidorna bara flyter förbi. Det talas en hel del om den där ofantligt hemska ondskan som ligger och lurar på vulkanön, men inte mer än så. Öborna avråder engelsmännen från att besöka ön, men engelsmännen lyssnar inte. De åker till ön i alla fall.

Att det inte händer någonting alls stämmer inte riktigt. De sista tjugo sidorna dyker det upp både monster och galningar och det blir en hel del svärdviftande och skottlossning. Och sedan är det slut och det hela kändes så otroligt meningslöst. Det hela är otroligt meningslöst. Visst, vill man ha en ingående beskrivning om hur engelska sjömän repareras sitt skepp på en paradisö med kass fantastikavslutning så kanske Set the Seas On Fire kan gå hem. Eller om man känner för något riktigt, riktigt meningslöst. Gör man inte det så bör man hålla sig borta ifrån boken. Långt borta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *