Shannaras alvstenar

11 december 2002

Författare: Brooks, Terry

Serie: Trilogin Shannara del 2

Liksom vi alla har en författare vi alltid lovprisar har vi också någon vi alltid kastar smuts på. De flesta kan nog gissa vilken jag har som antifavorit.

Wil bor i Storlock. Han lär sig läkandets svåra konst av Storerna, som är de mest kunniga på området. Hans liv är lugnt och fridfullt, och snart kan han tillräckligt mycket för att kunna ge livet tillbaka till sjuka och skadade. Men då kommer den mystiske Allanon, som han har blivit varnad för att umgås med. Wil får veta att de föra länderna är hotat av de onda krafterna som sedan läge har fördrivits – demonerna. Murarna från deras fängelse hålls upp utav Allman, livets träd. Nu är trådet döende, och alvflickan Amberle är den enda som kan rädda trädet. Wil utses halvt motvilligt till hennes beskyddare.

Boken börjar väldigt svagt. Det känns som en enda stor upprepning från Shannaras Svärd – Druiden kommer, världen hotas, bara en kan rädda den. Allt känns fruktansvärt dåligt. Det finns en massa saker som man vet kommer hända, vilka som blir kära, vilka som kommer bli hjältar, osv.
Dock är slutet riktigt, riktigt bra – rätt laddat och med en helt oväntad händelseutveckling. Om inte slutet hade varit så pass bra som det var hade jag bränt den här boken över öppen eld. Boken får svagt godkänt, inte mer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *